Annons
X
Annons
X

Nästan alla djurförsök godkänns

Laboratoriemöss.
Laboratoriemöss. Foto: MALIN LUNDBERG

REPLIK | DJURFÖRSÖK

Det är svårt att förstå angreppet på det svenska djurskyddet på söndagens
Brännpunkt. Sanningen är nämligen den rakt motsatta.

Nittionio av hundra ansökningar om djurförsök godkänns av de djurförsöksetiska nämnder som granskar ansökningarna. Djurförsökstänkandet har cementerats i nämnderna till den grad att det nu allvarligt motverkar ett paradigmskifte till andra metoder och därmed intentionen i EU:s djurförsöksdirektiv.

Debattörernas bild av djurförsöksverksamheten i Sverige är helt felaktig. Djurförsöksintressena har ett synnerligen starkt inflytande över djurförsöksprövningen, tyvärr har inte mycket i sak förändrats sedan de djurförsöksetiska nämnderna skapades.

Annons
X

Nämnderna har funnits sedan 1979 efter ett riksdagsbeslut och numera ska djurförsök vara godkända av en nämnd för att få utföras. Nämnderna kunde ha haft en viktig etisk funktion att skapa debatt om hur djur behandlas och att stoppa plågsamma djurförsök. Men efter drygt tre decennier tvingas vi tyvärr konstatera att prövningen sällan är baserad på en etisk grund med djurens välbefinnande i fokus.

Med en majoritet av forskare, politiker och djurpersonal är djurskyddsintressena oftast i minoritet i nämnderna. Ytterligare ett uttryck för det underläget är att det bara är forskare som kan överklaga de etiska nämndernas beslut. Den rätten har inte företrädare för djurens intressen, vilket känns märkligt om utgångspunkten för arbetet ska kunna betecknas som en allsidig etisk granskning.

Varje år påbörjas försök med omkring en miljon djur i Sverige. Det finns otaliga exempel på att nämnder godkänner djurförsök trots bristfälliga ansökningar. De utnyttjade djuren kan utsätts för omfattande fysiskt och psykiskt lidande: isolering, svält, förgiftning och långvarig smärta.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Självklart ska svensk forskning hålla hög vetenskaplig kvalitet för att bland annat kunna hjälpa människor som lider. Men det innebär inte per automatik att djur behöver utsätts för plågsamma djurförsök. Det kan finnas andra metoder för att värna både djurs och människors välfärd i forskningsprocessen.

    I EU:s djurförsöksdirektiv (2010/63) fastslås viljeinrikningen ”att uppnå det slutliga målet att ersätta alla djurförsök på levande djur i vetenskapliga syften och i undervisningssyfte så snart det är vetenskapligt möjligt att göra det. Syftet med detta direktiv är därför att underlätta och främja användningen av alternativa metoder. Syftet är även att garantera en hög skyddsnivå för de djur som ännu måste användas i försöken”. Direktivet klargör också att att alla EU-länder bör ersätta, begränsa och förfina användningen av djur i försök genom utveckling och utvärdering av alternativa metoder.

    För att tillvarata djurens intressen och säkra den vetenskapliga kvaliteten är det viktigt att nämndernas kompetens förstärks i enlighet med EU:s direktiv så snart som möjligt. Det behövs ökad kunskap om andra metoder än djurförsök och etologisk kunskap om olika djurslags naturliga beteenden för att minska deras lidande. I ett bredare perspektiv måste forskningen för att utveckla metoder som ersätter djurförsök få större ekonomiska anslag. Det krävs även en konkret handlingsplan för hur djurförsöken ska minska.

    Vi delar Mats G Hanssons, Rikard Holmdahls och Anne Carlssons uppfattning att dagens svenska djurförsöksverksamhet inte fungerar särskilt bra. Men problemet är inte att djuren har ett alltför bra skydd, utan tvärtom att svensk forskning länge har styrts av förespråkare för djurförsök.

    Det är hög tid att modernisera forskningen och satsa på nya och bättre metoder än djurförsök, både ur etisk och vetenskaplig synvinkel.

    CAMILLA BJÖRKBOM

    förbundsordförande, Djurens Rätt

    ÅSA HAGELSTEDT

    generalsekreterare, Djurskyddet Sverige

    CECILIA CLEMENDSON

    fil dr i neurotoxikologi, ordförande, Forska Utan Djurförsök

    Annons
    Annons
    X

    Laboratoriemöss.

    Foto: MALIN LUNDBERG Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X