Annons
X
Annons
X
Film
Recension

I skuggan av värmen Närgånget i stark debut

I skuggan av värmen

Regi
Beata Gårdeler
Genre
Drama
Medverkande
Malin Crépin, Joel Kinnaman
Längd
1 tim 32 min

Från 11 år.

Betyg: 4 av 6

Tio minuter in i Beata Gårdelers långfilmsdebut I skuggan av värmen kommer jag att tänka på Låt den rätte komma in, en av fjolårets bästa svenska filmer. Liksom Tomas Alfredsons film är det en lyckad filmatisering av en populär bok, i detta fall Lotta Thells självbiografiska roman med samma titel. De utspelar sig båda i ett kall, mörkt Stockholm där snödrivor och ogästvänliga betongmiljöer utgör hemvisten för människor i samhällets utkant.

Och i likhet med vampyrerna där behandlas narkomanerna här som mänsklighetens avskum, ett slags paria som livnär sig på hederliga medborgare. Men detta är i mångt och mycket mer en tendensfilm, en film med ett angeläget budskap, som vill nå ut och beröra för att, kan man tänka, få till en attitydförändring: Även de som sticker sig i armveck har ett värde och rätt till hjälp.

Det är vad som förmedlas i berättelsen om Eva som schemalagt sitt heroinmissbruk för att kunna ha en fungerande, om än mycket ensam, vardag. När hon jobbar sina skift som väktare är hon konstant påtänd, lediga dagar tänder hon av och isolerar sig då i sin lägenhet för att genomfaras av frossningar, muskelryckningar, kräk- och ångestattacker. Strategin håller – till den dag hon träffar polisen Erik och de två blir passionerat förälskade. Det blir då snart omöjligt för Eva att upprätthålla sitt dubbelliv.

Annons
X

Karin Arrhenius har smidigt och intelligent anpassat manus till filmmediet som ju ofta vinner på nedtoning av den litterära förlagan. Här har berättelsen förflyttats till nutid, ett par bihandlingar strukits och stereotyper försetts med förmildrande och berikande drag. Här skildras således väktare, poliser och knarkare som människor som kan visa såväl kärlek och empati som avsky och oförsonlighet.

Beata Gårdelers regissörsmod är det inget fel på: hon tar sig an stora, viktiga frågor och väjer inte för att krypa nära inpå. Tätt, tätt uppehåller sig kameran invid Evas ansikte för att inte minsta antydan till känsloväxling ska gå oss förbi. Och tätt, tätt kryper vi inpå den späda kropp som rister av abstinens och skräck. Det blir efterhand lätt överväldigande, faktiskt tröttande. Det sägs ju ibland att svensk film alltför ängsligt klamrar sig fast i en närbildens estetik och Gårdeler skulle tveklöst ha vunnit på att varva intimitet med en viss distans som kunde ha skapat andrum åt eftertanke och svängrum åt de utmärkta skådespelarna: Malin Crépin som Eva, Joel Kinnaman som Erik och i en fantastisk biroll Malin Vulcano som Mia.

Men I skuggan av värmen är en stark debut som tar ut svängarna – i efterföljd av Låt den rätte komma in och De ofrivilliga ännu ett vårtecken för den svenska fiktionsfilmen.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X