Annons

Mattias Legnér:När världsarv blir militära mål

Sedan 1972 listar Unesco omistliga kulturminnen, men i praktiken är skyddet för historiska monument svagt. En amerikansk studie ifrågasätter om en utnämning till världsarv alltid är av godo.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

När Djingis khan härjade Bamian-dalen för 800 år sedan skonades buddhastatyerna, som daterats till 500-talet. Efter misslyckade försök att förstöra dem med raketer och pansarvärnsgranater sprängdes buddhorna 2001. Foto: AOP

Bild 1 av 1

När Djingis khan härjade Bamian-dalen för 800 år sedan skonades buddhastatyerna, som daterats till 500-talet. Efter misslyckade försök att förstöra dem med raketer och pansarvärnsgranater sprängdes buddhorna 2001. Foto: AOP

Bild 1 av 1
När Djingis khan härjade Bamian-dalen för 800 år sedan skonades buddhastatyerna, som daterats till 500-talet. Efter misslyckade försök att förstöra dem med raketer och pansarvärnsgranater sprängdes buddhorna 2001. Foto: AOP
När Djingis khan härjade Bamian-dalen för 800 år sedan skonades buddhastatyerna, som daterats till 500-talet. Efter misslyckade försök att förstöra dem med raketer och pansarvärnsgranater sprängdes buddhorna 2001. Foto: AOP

Vem äger rätten att bestämma hur kulturarv ska användas och vilket ansvar har världssamfundet när det förstörs? Frågan har nyligen ställts på sin spets när filmklipp publicerats på Youtube av IS-soldater i norra Irak som slår sönder antika fornlämningar och ödelägger museer.

Annons
Annons
Annons