Annons

Carina Burman:När T S Eliot dansade foxtrot

T S Eliot, 1948 års Nobelpristagare i litteratur, har ofta uppfattats som en stel och uppblåst tråkmåns. En ny bok om den unge Toms väg mot det modernistiska genombrottet med ”Det öde landet” slår dock hål på den kartongartade schablonbilden.

Under strecket
Publicerad
T S Eliot (1888–1965), under sitt första år vid Harvard. Fotot pryder även omslaget till ”Young Eliot”.
T S Eliot (1888–1965), under sitt första år vid Harvard. Fotot pryder även omslaget till ”Young Eliot”. Foto: AOP

Plötsligt sa det klick. Den unge poeten hittade en annan poet, som skrev som han själv ville skriva – ironiskt, intertextuellt. Mötet var som en förälskelse: ”När en ung författare drabbas av sin första passion av den sorten kan han förändras, nästan genomgå en metamorfos inom några veckor, från ett bylte begagnade känslor till en person.” Så beskrev T S Eliot sitt möte med den franske poeten Jules Laforgues diktning.

T S Eliot (1888–1965), under sitt första år vid Harvard. Fotot pryder även omslaget till ”Young Eliot”.

Foto: AOP Bild 1 av 3

T S Eliot som tonåring (1903).

Bild 2 av 3

T S Eliot tar emot Nobelpriset i Stockholm den 10 december 1948.

Foto: Peddy Moberg/TT Bild 3 av 3
Annons
Annons
Annons