Henrik Meinander:När Sverige vände ryggen åt nazismen

Oviljan att se nazismen som ett allmäneuropeiskt fenomen var stor i Sverige efter kriget. I avhandlingen ”Nazismens sensmoral” undersöker Johan Östling avståndstagandet från det tyska kulturarvet.

Under strecket
Publicerad
Annons

Försommaren 1949, 20 år efter ha mottagit sitt Nobelpris i litteratur, promoverades den tyske författaren Thomas Mann (1875–1955) under sedvanligt högtidliga former till hedersdoktor vid Lunds universitet. Mann hade gått i exil efter Hitlers maktövertagande 1933. Sedan dess hade han konsekvent kritiserat nazisterna för deras drastiska brytning med den klassiska humanism, som många européer av hans generation alltjämt ville se som ett bärande element i den tyska kulturen. Manns mest uppmärksammade vidräkning med den nazistiska gökungen blev romanen ”Doktor Faustus” (1947). Här skildrades den tyska katastrofen genom ett demoniskt porträtt av en syfilissmittad men just därför våldsamt kreativ tonsättare, vars öde oundvikligen blev en tilltagande galenskap och en skamlig död.

Annons
Annons
Annons