Annons

Harald Gustafsson:När svenskarna började känna sig som svenskar

Nationalism i modern mening uppstod först mot slutet av 1700-talet, men även innan dess förekom olika idéer om ”svenskhet”, medan lojalitet mot kungen ansågs viktig. Det framgår av en ny bok om folkliga ­föreställningar om etnicitet och rikstillhörighet från 1500-talet och framåt.

Under strecket
Publicerad
Sedan 1990-talet har nationalismen åter vuxit som meningsbärande ideologi.
Sedan 1990-talet har nationalismen åter vuxit som meningsbärande ideologi. Foto: Håkan Sandbring/IBL

Historien är inte oföränderlig. Det som en gång hänt kan förvisso inte ändras, men av det förflutna finns endast rester kvar, och det som är historia för oss – vår bild av det förflutna – är vår tolkning av dessa ­rester. Vi kan aldrig göra en karta över ­historien i skala 1:1. Det är både teoretiskt omöjligt och dessutom ointressant; vi vänder oss alltid till det förflutna därför att det är något i vår nutid som får oss att ställa vissa frågor och vara mindre intresserade av andra.

Sedan 1990-talet har nationalismen åter vuxit som meningsbärande ideologi.

Foto: Håkan Sandbring/IBL Bild 1 av 2

Kalmarkriget (1611–13), 1800-tals­illustration baserad på en samtida förlaga (där inga flaggor förekom).

Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons