Annons

Rebecka Lennartsson:När Stockholm blev en förförerska

Vid slutet av 1800-talet växte det moderna Stockholm fram – vacker och välplanerad. Samtidigt uppstod tanken om stadens förvridna spegelbild, en kriminell och farofylld nattsida, och med den skildringar av Stockholm som en sköka, liderlig och förljugen.

Under strecket
Publicerad

”Det är en syn som icke visar sig på många and­ra ställen /…/, mera målerisk kanske än de ryktbaraste storstadsutsigter i det öfriga Europa, något mäktigt och egendomligt, må hända också fantastiskt. Vatten åt ena hållet, ännu större vatten åt det andra, ­höjder som sträcka sig längs vattnen, med mjuka, i fjärran försvinnande linier, skarpt belysta punkter, hela strömmar af nutidsljuset i natten, på andra ställen bara små lysande prickar, fasta i södermalmsbornas fönster, irrande på vatten­ytan, somliga närmande sig, andra flyende och snart ­slukade af mörkret som på afstånd omger den aftonglänsande staden.”

Stockholm glänser av ljus i skymningen, speglar sina tinnar och torn i vattnen. Det är staden betraktad från ovan, en höstkväll på 1880-talet. Blicken är Claës Lundins, tidningsman och författare av flera böcker om sitt älskade och upphöjda Stockholm. Han har klättrat upp på höjderna vid Slussen och blickar ut över Mälardrottningen. Det är en förändrad och föränderlig stad som brer ut sig under honom, en stad som vill vara i takt med sin tid, världsvan, vacker, välplanerad – modern, kort sagt.

Annons
Annons
Annons