Annons

Johan Lagerkvist:När ska vi sluta dansa efter Pekings pipa?

Utländska journalister har uppmanats att hålla sig borta från Himmelska fridens torg i samband med 30-årsminnet av massakern.
Utländska journalister har uppmanats att hålla sig borta från Himmelska fridens torg i samband med 30-årsminnet av massakern. Foto: Todd Lee/TT

Omvärldens val att blunda för massakern vid Himmelska fridens torg kan ses som startskottet för den globala utarmningen av mänskliga rättigheter. I dag går det dock inte längre att gömma sig bakom argumentet att ekonomisk modernisering automatiskt skulle leda till demokrati.

Publicerad

Det har idag gått 30 år sedan den landsomfattande rörelsen för demokrati och ekonomisk rättvisa i Kina slogs ned med förkrossande vapenmakt. De studentledda demonstrationerna för omfattande reformer hade sedan mitten av april paralyserat hela statsapparaten och orsakat intern splittring i politbyrån. Ett äldstes råd med Deng Xiaoping i spetsen beordrade Folkets befrielsearmé att med stridsvagnar och automatvapen meja ner demonstranterna i centrala Peking. Hundratals, kanske tusentals, dödades i huvudstaden och runtom i landet. 

Händelserna den 4 juni väckte nytt liv i diskussionen om Kinas kränkningar av mänskliga rättigheter. Folkrepubliken har dock konsekvent avfärdat kritiken med hänvisning till sin låga utvecklingsnivå, föråldrade traditioner och prioriteringen av ekonomisk utveckling. Ofta har Peking likafullt ställt i utsikt att bättring är på väg. Enligt SOK:s generalsekreterare Gunilla Lindberg lovade till exempel kampanjen för ett sommar-OS i Peking 2008 att ”arbeta för de mänskliga rättigheterna”. Löftena belönades men kom aldrig att infrias. 

Annons
Annons
Annons