Annons

När signerades den amerikanska oavhängighetsförklaringen?

Foto: Universal History Archive / Univ / UIG
Under strecket
Publicerad

Ett av de mest berömda datumen i världshistorien är den 4 juli 1776, då den amerikanska oavhängighetsförklaringen klubbades igenom. Men undertecknades den verkligen då? På flera webbsidor kan man läsa att detta är en bluff. Den undertecknades i själva verket först den 2 augusti, det vill säga nästan en månad senare. Vilket är rätt?

USA:s oavhängighetsförklaring, Declaration of Independence, är ett av världshistoriens mest berömda dokument och en milstolpe i det moderna politiska samhällets utveckling. Särskilt citerade är en av de första meningarna, där det slås fast att:
 
”We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their Creator with certain unalienable Rights, that among these are Life, Liberty and the pursuit of Happiness.” (”Vi håller dessa sanningar för självklara, att alla människor har skapats lika, att de av sin skapare har förlänats vissa oförytterliga rättigheter, att bland dessa är liv, frihet och strävan efter lycka.”)
 
Bakom tillkomsten av oavhängighetsförklaringen låg åratal av missnöje med den brittiska regeringen, groll som 1775 hade exploderat i det uppror som utvecklades till nordamerikanska frihetskriget. Sommaren 1776 sammanträdde kontinentalkongressen, med representanter för samtliga kolonier, i Philadelphia för att söka komma fram till en gemensam hållning. Här fanns starka krafter, med personer som John Adams i spetsen, som med kraft yrkade på att kolonierna skulle förklara sig självständiga gentemot Storbritannien. Efter långa och svåra diskussioner – alla delegater var inte övertygade om att en självständighetsförklaring var rätta vägen att gå, och dessa måste övertalas – enades man om en sådan resolution den 2 juli 1776. Adams, som var mäkta förtjust över detta, noterade själv (felaktigt, som det skulle visa sig) att detta datum skulle gå till världshistorien.
 
Därefter gällde det att enas om en gemensam, slutgiltig formulering som alla kunde ställa sig bakom. Huvudförfattare var Thomas Jefferson. Åtskilliga stycken som Jefferson ville ha med, till exempel kritik mot slavhandel, ströks från dokumentet. Den slutliga texten – Declaration of Independence – ratificerades av kontinentalkongressen två dagar efter den avgörande omröstningen, det vill säga den 4 juli. Av detta skäl firar amerikanerna den 4 juli som nationaldag (Independence Day).
 
**Så långt är alla **ense. Omröstningen gällande intentionen ägde rum den 2 juli, omröstningen och godkännandet av oavhängighetsförklaringens text den 4 juli. Däremot är meningarna delade rörande när delegaterna signerade dokumentet. Väl att märka var det juridiskt och statsrättsligt väsentliga inte undertecknandet utan godkännandet av texten genom omröstning, och den ägde, som nämnts, rum den 4 juli. Den därpå följande signeringen fick ta den tid det tog. Visserligen påstod Thomas Jefferson, Benjamin Franklin och John Adams att dokumentet signerades den 4 juli, men en av delegaterna, Thomas McKean, protesterade 1796 och förklarade att alla undertecknande delegater (däribland han själv) omöjligen kunde ha signerat just då eftersom de inte ens var på plats. Flertalet historiker menar idag att McKean hade en poäng, att det dröjde innan alla namnteckningar kom på plats. Förvisso kan några tiotal närvarande ha satt sina namn på originaldokumentet redan den 4 juli, men knappast samtliga.
  
Man bör också betänka att åtskilliga versioner av oavhängighetsförklaringen trycktes upp och cirkulerade. En av dessa, den mest berömda – med alla 56 personers egenhändigt skrivna namnteckningar – kan beskådas på National Archives i Washington D.C. Detta dokument undertecknades långt efter den 4 juli, bland annat just den 2 augusti. Faktum är att en namnteckning (Matthew Thorntons) tillkom så sent som den 4 november.

Annons
Annons
Annons