Annons
X
Annons
X
Ledare
Gäst

När ryska kriget kom till Gotland

Ryssland har övat anfall på Gotland. Scenariot för den nya stora övningen Zapad 2017 blir spektakulärt, tror professor Stefan Forss i Helsingfors som läst flera svenska studier i ämnet.

Säkerhetsrådet
De ska möta rysk trupp på Gotland, i händelse av ofred.
De ska möta rysk trupp på Gotland, i händelse av ofred. Foto: Karl Melander

Starka varningssignaler hördes redan efter Rysslands krig i Georgien men noterades inte. Ledarna i de flesta länderna i Europa – de baltiska och polska undantagna – lät sig inte rubbas. Till slut har dock insikten om det starkt försämrade säkerhetspolitiska läget i vårt närområde sjunkit in hos beslutsfattarna. Men resursinsatser för att åtgärda bristerna är alltjämt impopulära.

”Krig och sådant som har med krig att göra väcker anstöt i vårt serviceinriktade överflödssamhälle”, skrev Svenska Akademiens tidigare ständiga sekreterare Horace Engdahl i sin senaste bok. ”I Sverige har vi bestämt oss för att väpnade konflikter utgör ett passerat stadium i mänsklighetens utveckling. Tyvärr har inte alla folk nått fram till denna berömvärda slutsats”, fortsatte han.

Särskilt Ryssland har inte tagit till sig dessa behjärtansvärda uppfattningar. I stället trimmas och mobiliseras det ryska civila samhällets olika sektorer för krig. Redan 2005 ansåg dåvarande försvarsministern Sergej Ivanov att Ryssland var i krig. Den ryska synen på krig skiljer sig från vår. Skyddsövningar som berört tiotals miljoner medborgare har genomförts och planer för brödransonering gjorts upp.

Annons
X

Ryska folket ska fås att tro att Natos angrepp är nära förestående trots att det bara är några få bataljoner, främst amerikanska, som utplacerats i Baltikum som en solidaritetsgest och som militär snubbeltråd. De ryska militärövningarna som ofta hållits överraskande, har under de senaste åren haft helt andra dimensioner. Rysslands huvudövning i år Zapad 2017 (väst 2017), verkar bli något spektakulärt.

Flera dylika övningar har dessutom tagit Nato på säng. Så skedde vid en övning i Kaliningrad i december 2014 men också i mars 2015 då inemot 33 000 man sattes in i en så kallad beredskapskontroll. Scenariot för den övningen var en respons på en revolt av Majdan-typ i Moskva och innehöll snabbt bemäktigande av bland annat norra Norge, Åland, Gotland och Bornholm.

Att öarna i Östersjön dras in i storpolitiken på detta sätt väcker naturligtvis oro och debatt. Rysk kontroll här skulle i ett slag omöjliggöra västliga undsättningsoperationer, hävdas det.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det svenska beslutet att inte bevilja Gazprom möjlighet att etablera sig på Gotland skedde utifrån primärt försvarspolitiska skäl. Försvarsminister Hultqvist sade i offentligheten att de lokala beslutsfattarna på ön fick delvis sekretessbelagda föredragningar och att det förändrade deras syn på frågan.

    Kungliga Krigsvetenskapsakademien (KKrVA) i Sverige har länge legat på framkanten i analys som berör Sveriges säkerhet, vårt närområde och särskilt Baltikum. Sannolikt har de svenska beslutsfattarna vid avgörandet om Nord Stream 2 även bekantat sig med Krigsvetenskapsakademiens böcker. Den första i raden var Till bröders hjälp (redaktör: Bo Hugemark) som utkom 2011 och som målade upp ett brett perspektiv i uppsatser av en lång rad bemärkta skribenter.

    Två år senare utkom överstelöjtnant (i.a.) Johan Wiktorins eminenta lilla bok Korridoren till Kaliningrad som lättfattligt beskriver ett plausibelt scenario med upptrappad militär aktivitet i Östersjöområdet och dess konsekvenser för Sverige. Verkligheten har redan i alltför hög grad överträffat fiktionen för att det ska kännas betryggande. Boken visade hur illa rustat och sårbart Sverige är i en eskalerande krissituation. Om krigshotet är överhängande är det svårt, för att inte säga omöjligt för en militärt svag nation att hävda sin suveränitet utan potentiellt dramatiska eftergifter även på nivåer under regelrätt krig.

    Krigsvetenskapsakademien höll 2015 ett strategiskt-operativt spel för att utröna vad Sverige i närtid skulle förmå i händelse av en militär konflikt i vårt närområde. Med impulser från detta spel skrev generalmajor Björn Andersson och överstelöjtnant Tommy Jeppsson sin angelägna bok, Bricka i stort spel – När kriget kom till Gotland. 

    Det är en roman med stora pedagogiska förtjänster. Omvärldsbeskrivningen håller hög nivå. Författarna pekar på hur svårt det är för fredsstörda, okunniga politiska beslutsfattare att vakna till insikt om farorna. Förnekelse blir en naturlig ryggmärgsreaktion. Med den följer en tröghet och oförmåga att reagera snabbt och resolut på en hänsynslös motståndares plötsligt iscensatta drag och manövrer. Det står Sverige dyrt.

    För svenska militärer är allt detta ytterst traumatiskt, eftersom man för inte så länge sedan hade ett formidabelt nationellt försvar. Författarnas kritik mot den förda försvarspolitiken är berättigat hård.

    I efterordet redogör författarna för sina motiv för boken. Att tänka i scenarier och att beskriva vad som skulle kunna hända är ytterst viktigt, fastän just det scenario som boken beskriver inte skulle realiseras. Det skapar en mental beredskap att tackla problemen.

    ”En avgörande pusselbit är övningar. Från högsta till lägsta nivå. Det börjar med en regering som frekvent tar sig tid att förbereda sig för, ja just det, kriget.”

    Övningar där interaktionen mellan den högsta statsmakten, försvarsledningen och det civila försvaret skapar arbetsformer, rutiner och beslutsprocesser som är grunden för att samhället ska kunna fungera under kaotiska förhållanden. Kloka rekommendationer.

    Kungliga Krigsvetenskapsakademien utför ett folkbildningsarbete på hög nivå. Bricka i stort spel – När kriget kom till Gotland kan varmt rekommenderas.

    STEFAN FORSS är professor i Helsingfors och kallad ledamot av svenska Kungl Krigsvetenskapsakademien. Artikeln har tidigare varit publicerad i Finlands ledande dagstidning Hufvudstadsbladet (5/2).

    Lästips! Gotlandsfrågan presenteras för en utländsk publik av Jörgen Elfving i Eurasia Daily Monitor från Jamestown Foundation.

    Annons

    De ska möta rysk trupp på Gotland, i händelse av ofred.

    Foto: Karl Melander Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X