Annons

Ulf Zander:När Napoleon mötte sitt Waterloo

För exakt 200 år sedan inträffade Napoleonkrigens sista stora strid – slaget vid Waterloo – vars ödesmättade laddning Abba i modern tid populariserat. Fortfarande kan minnet av slaget röra upp starka ­känslor, inte minst i Storbritannien och Frankrike.

Publicerad
Årligen arrangeras så kallade ”reenactments” av slaget vid Waterloo på den plats där det ägde rum.
Årligen arrangeras så kallade ”reenactments” av slaget vid Waterloo på den plats där det ägde rum. Foto: Alexis Haulot/AOP

Berättarjaget i W G Sebalds roman ­”Saturnus ringar” (1995) kommer inte ihåg varför han besökte slagfältet vid Waterloo. Han förundras över det ­efterkloka perspektivet i rotundan, där en gigantisk historiemålning i 360 grader sammanfattar bataljens olika skeden. ”Vi, de överlevande, ser allting uppifrån, ser allting sam­tidigt och vet ändå inte hur det var”, muttrar den eftertänksamme besökaren. Sebalds romanfigur har haft många föregångare och efterföljare på den plats där den sista stora striden under Napoleonkrigen ägde rum. Inte minst många britter med den världsberömde författaren sir Walter Scott i spetsen besökte under 1800-talet platsen, som därmed blev ett av de första exemplen på slagfältsturism.

Årligen arrangeras så kallade ”reenactments” av slaget vid Waterloo på den plats där det ägde rum.

Foto: Alexis Haulot/AOP Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons