Johan Östling:När lärdomen gick rakt genom rutan

Det folkbildande underhållningsprogrammet ”Fråga Lund”, som sändes 1962–2000, innebar en framgångsrik symbios mellan en gammal kunskapskultur och tv:s nya medielogik. Exemplet ­väcker frågor om villkoren för kunskapens mediala kretslopp.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

”Fråga Lund” sändes i SVT under nästan fyra decennier.

Foto: SVT Öppet arkiv
Annons

Den 30 september 1962 hade ett all­deles nytt tv-program premiär. Denna söndagskväll samlade Sveriges Radios södra distrikt sex lärda lunda­akademiker och tre studenter framför sina kameror. En trekvart senare hade den mångkunniga panelen under ­ledning av ciceronen Jan-Öjvind Swahn besvarat ­allehanda frågor från de tre yngre: Finns det folkslag som inte nyttjar berusningsmedel? Varför går klockan medsols? Varifrån kommer svordomarna? ”Fråga Lund” hade gjort sin debut i etern.

Under en lång följd av år på 60- och 70-talen skulle folkloristen Swahn leda den sydsvenska satsningen. Tillsammans med filologen Gerhard Bendz, fysikern Sten von Friesen, medicinaren David H Ingvar, entomologen Carl H Lindroth och historikern Jörgen Weibull bildade han en hjärntrust. Småningom skulle de en efter en försvinna från ­rutan och ersättas av andra, men programmet var vid liv under nästan fyra decennier. Grundidén förblev sig påfallande lik under alla säsonger: en eller ett par personer ställde frågor om allt mellan ­himmel och jord och en grupp akademiker från det skånska lärosätet gjorde sedan sitt bästa för att ge korrekta men också underhållande svar.

Annons
Annons
Annons