X
Annons
X
Krönika

Lotta Lundberg: När jag går i pension ska jag bli pianist

Det var inte kärlek vid första ögonkastet. Det är lika bra att erkänna. Vi blängde rätt länge på varandra innan jag vågade mig på något närmande.

Jag ångrade mig nästan. Han var för stor, dominerade ett helt rum. Framförallt var han så uppfordrande. Men han hade ju varit gratis. Jag behövde bara betala för transporten – två gubbar som svor och stånkade. Hela trapphuset luktade svett i flera dagar efteråt.
Men där står han nu. Georg Hoffmann, från Leipzigerstrasse, anno 1889. Med snirkliga ljushållare, tangenter i lätt gulnat elfenben och ursnygga ben.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X