Annons

RigolettoNär Gilda dör rasar världen för Rigoletto

Leonardo Capalbo (Hertigen av Mantova) och Ida Falk Winland (Gilda) i ”Rigoletto” på Kungliga Operan.
Leonardo Capalbo (Hertigen av Mantova) och Ida Falk Winland (Gilda) i ”Rigoletto” på Kungliga Operan. Foto: Markus Gårder

Kvinnor utnyttjas, de svaga krossas. Så ser samhället ut i Sofia Jupithers svärtat nedtonade iscensättning av Verdis ”Rigoletto”. Hon sätter far–dotter-relationen i fokus och tar fasta på empati och psykologiska nyanser.

Under strecket
Publicerad

”Rigoletto” i regi av Sofia Jupither, med scenografi av Erlend Birkeland, kostym av Maria Geber och musikaliskt ljus av Ellen Ruge.

Foto: Markus Gårder Bild 1 av 2

Jens Persson (Greven av Ceprano) och Karl-Magnus Fredriksson (Rigoletto) i ”Rigoletto”.

Foto: Markus Gårder Bild 2 av 2

En överbeskyddande pappa och hans tonårsdotter som blir förälskad i fel kille. Och en härva av underordning, skam, hämnd, uppoffring och död. I Verdis operor finns många far–dotter-relationer, en av de mest smärtsamma i ”Rigoletto” (1851), som ges i Sofia Jupithers regi på Kungliga Operan. På hertigen av Mantuas fester förnedras kvinnor rutinmässigt. Ett samhälle byggt på förtryckande patriarkala strukturer genererar ondska, utnyttjar kvinnor och krossar de svaga.

Den puckelryggige narren Rigoletto tjänar makten som hertigens hantlangare. Han är avskydd, föraktad och drabbas av förbannelsen från en vanärad kvinnas far. Dramats tragiska ironi får sin kulmen då Rigolettos dotter Gilda förförs av hertigen och går i döden för sin kärlek.

Annons
Annons
Annons