Annons

Axel Andersson:När det brinner i paradiset

Pågående skogsbränder vid månadsskiftet augusti/september 2019, markerade med rött.
Pågående skogsbränder vid månadsskiftet augusti/september 2019, markerade med rött. Foto: Nasa

Skogsbränder har alltid varit en del av jordens naturliga liv; däremot har de destruktiva ”megabränderna” blivit allt vanligare. Om vi vill slippa leva i skräck för elden måste vi återgå till en mer ursprunglig form av skogsbruk och eldkultur, menar den franska filosofen Joëlle Zask.

Publicerad

”There was a before and after Paradise.” Den franska filosofen Joëlle Zask citerar den unga klimataktivisten Alexandria Villaseñor, som i november 2018 tvingades fly från den kaliforniska skogsbrand som skulle sluka staden Paradise. Branden gick under det missvisande namnet ”Camp fire” – ”lägerelden”. Villaseñor började strejka för klimatet efter Paradise och var del av den delegation som för en dryg veca sedan välkomnade Greta Thunberg till New York samtidigt som medierna dominerades av rapporter om bränder i Amazonas.

Lägereldar som förstör paradis. Klimatkrisen med dess existentiella omfattning inbjuder till vilda allegorier. Stora skogsbränder får inte sällan ikläda sig funktionen av apokalypsens ryttare, de som i Bibeln visar att slutet är nära. I David Wallace-Wells uppmärksammande bok ”Den obeboeliga planeten. Livet efter uppvärmningen” blir de del av klimatkrisens ”kaoskaskad”. 

Joëlle Zask.

Foto: Garitan Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons