Annons

Andreas Bergh:När den förutsägbara och stabila modellen är problemet

Den svenska modellen: Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall, Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS, Martin Linder, förbundsordförande Unionen, Hans-Olof Nilsson, förbundsordförande Livs, och Ulf Bengtsson, förbundsordförande Sveriges, under pressträff 2016 med anledning av medlarnas slutbud i industriförhandlingarna.
Den svenska modellen: Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall, Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS, Martin Linder, förbundsordförande Unionen, Hans-Olof Nilsson, förbundsordförande Livs, och Ulf Bengtsson, förbundsordförande Sveriges, under pressträff 2016 med anledning av medlarnas slutbud i industriförhandlingarna. Foto: Christine Olsson/TT
Under strecket
Publicerad

Fack och arbetsgivare har enats om ett nytt industriavtal. Under tre år ska lönerna öka med två procent om året. Arbetsgivarna är nöjda med att kostnadsökningarna hålls låga och förutsägbara. Fackens representanter framhåller en låglönesatsning för löner under 24 000 kronor som en framgång. Om både fack och arbetsgivare är nöjda är väl allt frid och fröjd? Tyvärr är det inte så enkelt.

Lönebildning i Sverige sker genom den svenska modellen, som bygger på den goda tanken att arbetsmarknadens parter själva ska komma överens. Rent förhandlingstekniskt fungerar det oftast bra. Sverige drabbas sällan av långvariga strejker. Parterna har blivit bra på att komma överens genom att hitta acceptabla kompromisser. Men dessa kompromisser är inte alltid det bästa för hela samhället. Ett exempel på detta är hur lönerna utvecklas under karriären.

Annons
Annons
Annons