Annons

Joni Hyvönen:När boken blir bättre av filmen

I sin filmatisering lyfter Greta Gerwig fram tidigare dolda sidor av Louisa May Alcotts ungdomsroman.
I sin filmatisering lyfter Greta Gerwig fram tidigare dolda sidor av Louisa May Alcotts ungdomsroman. Foto: TT

Alltför många romaner har kramats ihjäl av filmskapare och tömts på sin kraft genom att återges ord för ord. Greta Gerwigs bioaktuella filmatisering av ”Unga kvinnor” visar att det snarare är djärva omtolkningar som får den litterära förlagan att vakna till liv.

Under strecket
Publicerad

I ett brev från april 1860 beklagar sig Charles Darwin över att blotta synen av en fjäder gör honom illamående. Orsaken till huvudbryet är att han inte lyckats placera in påfågelns till synes överflödiga fjädrar i evolutionsteorin. Vad är fördelen med dess meterlånga stjärttäckare egentligen? Slutligen inser han att teorin om det naturliga urvalet måste kompletteras med en om sexuell selektion. Påfågelhanens utsmyckade yttre hjälper den nämligen att dra till sig honor. Fjädrarna är en del av konkurrensen om fortplantning – inte långt från det viktorianska modet bland människor, noterar Darwin. Såsom i djurriket, så ock bland societeten.

1868, samma år som Darwin övertog Herbert Spencers uttryck ”survival of the fittest” i en bok där han förklarade det naturliga urvalet, gav den amerikanska författaren Louisa May Alcott ut första delen av romanen ”Unga kvinnor”. Familjeskrönan om de fyra March-systrarna kan tyckas ligga långt ifrån Darwin. Romanen rör sig i stället om den vardagliga kampen hemmavid. Den utspelas till stor del medan fadern i huset strider i amerikanska inbördeskriget och döttrarna förbereds för det liv som väntar dem i andra hem – som fruar, mödrar och hushållerskor. Boken handlar om att ta sig fram i en omgivning som helst vill att kvinnorna förblir unga livet ut. Systrarnas tillvaro i 1800-talets Massachusetts framstår som övergången från barndomens frihet till männens värld.

Annons
Annons
Annons