Annons

Gunnar Wiman:Något är ruttet i republiken Ryssland

Tjetjenska terrorister sägs ligga bakom bombdåden i Ryssland. Flera alternativa tolkningar pekar i stället ut den ryska säkerhetstjänsten. Det enda vi vet säkert är att Putin knappast hade nått presidentposten utan den känsla av utsatthet som präglar det ryska samhället.

Under strecket
Publicerad

**Epoken Vladimir Putin kommer sannolikt **att gå till historien som en tid då Ryssland stabiliserades, såväl ekonomiskt som politiskt, och som en tid då landet tog tillbaka något av sitt förlorade inflytande på den internationella arenan. Men det är också en epok som har präglats av en av vår tids största humanitära härdsmältor: Tjetjenienkriget.

Efter att ha tjänat som Putins hävstång till Rysslands högsta ämbete har Kreml strävat efter att hålla Tjetjenienkonflikten borta från den politiska och mediala agendan. Och det med framgång. Det internationella samfundet och västmedier har till största delen valt att vara åskådare till slakten i Tjetjenien och har inte orsakat Putin några större bekymmer. Vad den inhemska kritiken beträffar så har den med några få undantag tystats effektivt av Putinregimen.
Kriget har dock funnits där likt ett obehagligt bakgrundsbrus, till största delen överröstat av berättelsen om det ryska ekonomiska undret och regimens oömma behandling av fallna oligarker, men bruset har med en skrämmande regelbundenhet övergått i ett olycksbådande larm. Sedan hösten 1999 har Ryssland utsatts för en mängd terrordåd av varierande omfattning. Oftast har det varit frågan om bombattentat, men det har också handlat om gastkramande händelser som gisslandramat på Dubrovkateatern och tragedin i Beslan. ”Tjetjenska terrorister”, har det hetat från officiellt håll redan innan dammet lagt sig och de döda har räknats. Likväl finns det alternativa tolkningar.

Annons
Annons
Annons