Annons

Magnus Bergh:Nabokov och översättandets skuggografi

Historien om översättningarna av Vladimir Nabokovs romaner till svenska är närmast nabokovsk till sin natur: översättandet framträder som en form av självreflexion, med lånad litterär låga och förmåga.

Publicerad

År 1996 hittade jag en kartong märkt ”Nabokov, Inbjudan till halshuggning” i Bonniers arkiv. Den visade sig innehålla en fullständig och av översättaren Estrid Tenggren (1906–1997) genomgången svensk översättning från 1963 av Vladimir Nabokovs roman ”Invitation to a Beheading”. Färdig att publiceras drogs den av okänd anledning tillbaka. Andra Nabokovtitlar kom ut i stället: ”Gåvan” i översättning av Filippa Rolf 1965 och ”Kung, Dam, Knekt” av Tenggren 1969.

Nu fick Tenggrens ”Inbjudan till halshuggning”, tillsammans med ”Sebastian Knights verkliga liv” i översättning av Aris Fioretos och ”Blek låga” i översättning av Caj Lundgren, ingå i den svit av Nabokovromaner som kom ut på Bonniers 2002. Efter att ha tillbringat 40 år i Bonniers källarvalv kunde Cincinnatus, som den fängslade, dödsdömde huvudpersonen och berättaren i ”Inbjudan till halshuggning” heter, släppas fri i svensk dräkt. En mycket nabokovsk historia således; romanlika förvecklingar hör till utgivningen av hans böcker, inte minst översättningarna.

Annons
Annons
Annons