Mytologins möte med verkligheten gör Mann aktuell
I Thomas Manns klassiska roman ”Bergtagen” beskrivs den vilsne resenären Hans Castorp som fast i ett större sammanhang han inte rår på. Centralgestaltens inre process känns fortfarande samtida och lockar ständigt nya läsare.
Idag utkommer en nyöversättning av Thomas Manns klassiska roman Bergtagen (övers: Ulrika Wallenström, Albert Bonniers förlag), som följer i spåren av den nyöversättning av Manns debutroman ”Buddenbrooks” som 2005 fick ett stort genomslag i både press och bokhandlar. Hur kan Thomas Mann, en erkänt svårläst författare vars romaner utspelar sig i en utdöd högborgerlig miljö, väcka ett sådant intresse i vår svenska samtid? Själv beskrev Mann ”Bergtagen” som en mycket tysk roman, som behandlade frågor kring den tyska självbilden i efterdyningarna av det första världskriget, men kan den också säga någonting till oss, här och i dag?
Låt oss börja med att titta på inledningen av bokens första kapitel: ”En enkel ung man reste en gång på högsommaren från Hamburg, sin fädernestad, till Davos-Platz i Graubünden. Han for för att hälsa på i tre veckor.”