Annons

Per I Gedin:Myten om den välvilliga funktionalismen

Stockholmsutställningen 1930 är en milstolpe i den svenska arkitekturhistorien, och den moderna estetik som introducerades där hyllas ofta. Men det går inte att komma ifrån att den människosyn som genomsyrade funktionalismen var nära besläktad med tidens fascistiska idéer.

Under strecket
Publicerad
Arkitekterna bakom funkismanifestet ”Acceptera”: Sven Markelius, Uno Åhrén, Gunnar Asplund, Eskil Sundahl, Wolter Gahn och Gregor Paulsson.
Arkitekterna bakom funkismanifestet ”Acceptera”: Sven Markelius, Uno Åhrén, Gunnar Asplund, Eskil Sundahl, Wolter Gahn och Gregor Paulsson. Foto: Albert Bonniers Förlag

Stockholmsutställningen 1930 anses allmänt stå för modernismens genombrott i Sverige. Den kom i rätt ögonblick. Sverige befann sig mitt i utvecklingen från ett av Europas fattigaste länder till det rikaste. 1928 hade Per Albin Hansson lanserat ”Folkhemmet”, som en ­begynnelse för det som skulle bli välfärdssamhället. Den största utmaningen var att bygga bostäder för de mindre bemedlade, som ofta bodde i undermåliga lägenheter, med torrdass och råttor på gården. 

Arkitekterna bakom funkismanifestet ”Acceptera”: Sven Markelius, Uno Åhrén, Gunnar Asplund, Eskil Sundahl, Wolter Gahn och Gregor Paulsson.

Foto: Albert Bonniers Förlag Bild 1 av 2

Herr Medelson på Stockholmsutställningen 1930.

Foto: Albert Bonniers Förlag Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons