Annons
X
Annons
X

Myt att kristendomen byggt Sverige

KRISTENDOM I SKOLAN Svenska värderingar har inte formats tack vare kristendomen, utan trots den. När utbildningsministern hävdar motsatsen är han historielös, skriver Christer ­Sturmark, Morgan Johansson, P C Jersild och Olle Häggström.

en första april skall Skolverket lämna över förslag på nya kursplaner för grundskolans ämnen till regeringen. En av de föreslagna kursplanerna har skapat fler reaktioner än alla de andra tillsammans, nämligen den i ämnet religionskunskap. Vissa kristna tidningar driver en kampanj där de uppmanar allmänheten att skriva protestbrev till Skolverket. Orsaken är att i den nya kursplanen har kristendomen inte längre en särställning bland religionerna, och eleverna ska enligt förslaget också bibringas kunskaper om sekulära livsåskådningar som humanismen.

Skolverkets förslag speglar på ett bra sätt vårt land idag. Sverige är ett mångkulturellt samhälle där många olika livsåskådningar samexisterar. Både de som inkluderar en eller flera gudar (kristendom, judendom, islam, hinduism med flera) och de som exkluderar gudar, som den sekulära humanismen.

Till mångas stora förvåning har nu utbildningsminister Jan Björklund i flera medieutspel tagit avstånd från Skolverkets förslag redan innan det presenterats för regeringen. Björklund anser att kristendomen även i framtiden ska ha en särställning i skolan. Utbildningsministerns argumentation är både historielös och omodern.

Annons
X

Många tror att en majoritet av svenska folket är kristna. Det stämmer inte. Samtliga undersökningar visar att så inte är fallet. Sverige är ett av världens mest sekulära länder där mindre än 20 procent tror på någon eller några gudar. En överväldigande majoritet av de svenska med- borgarna är således ickereligiösa.

Sekulär humanism är sannolikt det begrepp som närmast beskriver den typiska svenska livsåskådningen. Men Björklund menar att det är kristendomen som har byggt vårt samhälle (Dagen den 17 februari) och att de kristna värderingarna både genomsyrar, och ska genomsyra, skolan och samhället.

Men vilka kristna värderingar är det egentligen som Björklund vill främja? Att kvinnan ska underordnas mannen och att homosexualitet är en synd? Det menar ministern förstås inte. Sannolikt syftar han istället på normer som medmänsklighet respekt för alla människors lika värde.

Dessa goda värderingar och den människosyn Björklund syftar på och önskar är i själva verket inte alls specifikt kristna. De växte fram i en etisk-filosofisk kontext inom grekisk och indisk filosofi och hos många andra ickereligiösa filosofer och tänkare långt innan kristendomen föddes. Till exempel formulerande den kinesiske filosofen Konfucius den ”gyllene regeln” i skrift cirka 500 år innan den tillskrevs Jesus.

Kristendomen har förvaltat vissa av dessa värderingar, men också andra värderingar som rege- ringen knappast vill stödja eller bevara, varken i skolan eller i samhället i stort. De värderingar Björklund faktiskt önskar sig bör snarare betecknas humanetiska, sekulära eller kort och gott mänskliga, snarare än religiösa.

Visst har religionen haft stor betydelse när det gäller svenska traditioner och kultur. Det gäller till exempel högtidsfirande, musik och litteratur. Det är det ingen som förnekar. Men när det gäller dagens moderna svenska samhällsvärderingar, så har de i väsentliga delar inte formats tack vare kristendomen, utan trots den.

Utvecklingen av det moderna samhällets syn på medicinsk etik, jämställdhet, homosexualitet, äktenskap, vetenskap med mera har vi inte religionen att tacka för, utan den sekulära humanistiska etiken.

Felet Björklund gör är att han inte skiljer på kristendomens religionshistoria och dess kulturhistoria. Självklart intar kristendomen en särställning i den svenska kulturhistorien. Om detta tvistas icke. Den undervisningen sker lämpligast på historielektionerna, i svenska och i samhällskunskapen.

Kristendomens religionshistoria ska däremot inte ha en särställning i förhållande till andra världsreligioner. Kristendomen måste behandlas som en av flera mytologiska berättelser om världens uppkomst och människans plats i tillvaron, jämsides med många andra religiösa myter runt om i världen.

I religionskunskapen (ett ämne som snarare borde kallas livs- åskådningskunskap) ska man alltså berätta om alla de olika sätt mänskligheten har utvecklat för att besvara de existentiella frågorna och beskriva människans plats i tillvaron. Där ska ingå undervisning
om kristendom, men inte
i kristendom. Tonvikten inom ämnet religionskunskap skall läggas på vad religioner är, hur de har uppkommit och varför de ser ut som de gör idag.

Det är helt enkelt dags för Sverige att anta en modern kursplan i livsåskådningsfrågor.

CHRISTER STURMARK

förbundsordförande Humanisterna
MORGAN JOHANSSON

styrelseledamot Humanisterna, riksdagsledamot (S)
P C JERSILD

styrelseledamot Humanisterna, författare
OLLE HÄGGSTRÖM

styrelseledamot Humanisterna, professor i matematisk statistik

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X