Myt att försvaret inte fick sättas in mot folket

Det är en myt att försvaret inte fick sättas in mot svenska civila i fred. Myten uppstod efter Ådalenhändelserna 1931 då fem personer
dödades av militär. Men ända in på 1970-talet kunde för-svaret vid upplopp öppna eld mot folkmassor, ytterst med stridsvagnar och flyganfall.

Under strecket
Publicerad
Ådalen 1931. Fem civila dödades när militär kallades in.

Ådalen 1931. Fem civila dödades när militär kallades in.

Annons

Frågan har åter blivit aktuell. Dels ska riksdagen den 10 maj besluta om att Försvarsmakten ska kunna stödja polisen vid terroristbekämpning. Dels högtidlighålles den 14 maj 75-årsminnet av Ådalenhändelserna. Då dödades fem civila av utkommenderad trupp i Lunde. Ceremonin har vållat strid sedan socialdemokraterna stängt ute vänsterpartiet.
I riksdagen har vänstern och miljöpartiet gått emot regerin-gens förslag om anti-terrorinsatser eftersom ”polisen även i fortsättningen bör ha våldsmonopol
i samhället”. V och mp varnar för att ”våldet ökar och att oskyldiga drabbas i större utsträckning”.

Justitieutskottet skriver att ”det i Sverige länge betraktats som en allmän grundsats” att väpnad trupp inte får sättas in mot befolkningen. Även Nationalencyklopedin har en likartad historieskrivning. Ådalenhändelserna ledde till att ”förbud infördes mot att
använda militär trupp i sociala konflikter under fredstid”.
– Det är en missuppfattning, jag har inte funnit något sådant förbud, säger förste intendent Thomas Roth vid försvarsmuseerna som forskat i militärpolisens historia.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons