Annons

Dick Harrison:Flera märkligheter med helgonen

Elisabeth Hesselblad, svensk abedissa (1870–1957), blev Sveriges andra helgon, efter Den heliga Birgitta.
Elisabeth Hesselblad, svensk abedissa (1870–1957), blev Sveriges andra helgon, efter Den heliga Birgitta. Foto: TT
Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Maria Elisabeth Hesselblad helgonförklaras – men vad hände med Katarina av Vadstena?

Foto: ARTURO MARI/AP Bild 1 av 1

Så har det äntligen hänt: efter mer än sex sekler får Sverige sitt andra påvligt kanoniserade helgon, Maria Elisabeth Hesselblad (1870–1957), Amerikaemigranten och sjuksköterskan som konverterade till katolicismen och gav den gamla Birgittinorden en nytändning.

Till det som främst framhävs i media är hennes barmhärtighet, vilken exemplifieras genom insatserna under andra världskriget. Hesselblad gömde judar i Birgittahuset vid Piazza Farnese och ordnade till och med en provisorisk synagoga. Som erkänsla för detta har hon redan blivit beatificerad (”saligförklarad”) år 2000, den näst efter helgonförklaringen högsta postuma hedersbevisning en människa kan få inom katolska kyrkan, och utnämnts till Rättfärdig bland folken av staten Israel.

Annons
Annons
Annons