Annons
X
Annons
X
(uppdaterad)

Mynt från 1875 giltigt – men slopas snart

I juni är det dags för den gamla en-kronan, två-kronan och fem-kronan att lämna plats åt de nya mynten i Sverige. Men vilka andra mynt har fått ta sin plats i historien och vilka känner du igen?

Enkronan, tvåkronan och femkronan. Samtliga mynt slutar att vara giltiga 30 juni 2017.

Foto: Riksbanken/Kungliga Kabinettet Bild 1 av 1

Bild 1 av 11

Enkronan, tvåkronan och femkronan. Samtliga mynt slutar att vara giltiga 30 juni 2017.
Enkronan, tvåkronan och femkronan. Samtliga mynt slutar att vara giltiga 30 juni 2017. Foto: Riksbanken/Kungliga Kabinettet

Den 30 juni är sista dagen att använda de äldre en-, två- och femkronorna. I ytterligare två månader fram till 31 augusti har man också chansen att sätta in sina mynt på ett bankonto.

I dag beräknar Riksbanken att det fortfarande cirkulerar cirka 1,4 miljarder mynt som kommer att bli ogiltiga till sommaren.

Myntens gemensamma värde tros uppgå till cirka 2 miljarder kronor och varje hushåll beräknas ha cirka 500 kronor i gamla mynt hemmet.

Annons
X
Annons
X

Till vänster är enkronan som präglades i Sverige 1976 och till höger enkronan som präglades 2013, den sista att präglas innan de nya mynten togs i bruk.

Foto: Riksbanken Bild 1 av 1

Bild 2 av 11

En krona – giltiga hundraåriga mynt

Till vänster är enkronan som präglades i Sverige 1976 och till höger enkronan som präglades 2013, den sista att präglas innan de nya mynten togs i bruk.
Till vänster är enkronan som präglades i Sverige 1976 och till höger enkronan som präglades 2013, den sista att präglas innan de nya mynten togs i bruk. Foto: Riksbanken

Enkronor som präglades så långt tillbaka som 1875 är fortfarande giltiga att handla med i Sverige, men blir nu ogiltiga tillsammans med de andra varianterna av enkronan.

En av de mer igenkännbara kronorna är den som präglades i Sverige 1976 med Karl XVI Gustaf på framsidan. Den senaste kronan att präglas innan myntbytet är en-kronan från 2013.

Annons
X
Annons
X

En tvåkrona från 1955, som fortfarande är giltig.

Foto: Kungliga Myntkabinettet Bild 1 av 1

Bild 3 av 11

Tvåkronan – från 1952 till 1971

En tvåkrona från 1955, som fortfarande är giltig.
En tvåkrona från 1955, som fortfarande är giltig. Foto: Kungliga Myntkabinettet

Ett mer i dag ovanligare mynt som dock fortfarande är giltigt är tvåkronan. Den senaste versionerna av myntet präglades mellan 1952 till 1971 med ett porträtt av Gustav VI Adolf på framsidan.

På baksidan av myntet finns den tidigare kungens valspråk ”plikten framför allt” runt det svenska riksvapnet som är prytt med en kunglig krona.

Tvåkronor som präglades från och med 1876 är fortfarande giltiga fram till 30 juni.

Annons
X
Annons
X

Femkronan som präglades 1976.

Foto: Riksbanken Bild 1 av 1

Bild 4 av 11

Femkronan – myntet från 1976

Femkronan som präglades 1976.
Femkronan som präglades 1976. Foto: Riksbanken

Femkronan som nu tar sin plats i historieböckerna präglades bland annat 1976, vilket är den femkrona som många känner igen i dag med Carl XVI Gustafs krönta initialer på baksidan.

De femkronor som präglades från och med 1954 är fortfarande giltiga.

Fortsätt att läsa om fler gamla mynt. Minns du till exempel myntsamlarnas favorit, riksdalern?

Annons
X
Annons
X

Enkrona från 1877 i silver som fortfarande är giltig att handla med.

Foto: Kungliga Myntkabinettet Bild 1 av 1

Bild 5 av 11

Kung Oskar II – kronan införs i Sverige

Enkrona från 1877 i silver som fortfarande är giltig att handla med.
Enkrona från 1877 i silver som fortfarande är giltig att handla med. Foto: Kungliga Myntkabinettet

Det var under Kung Oskar II regenttid som kronan infördes i Sverige.

– Sverige var då i en myntunionen med Danmark som gjorde myntet giltigt i båda länderna, säger Torbjörn Sundquist, antikvarie på Kungliga Myntkabinettet.

Annons
X
Annons
X

En riksdaler från 1818 i silver.

Foto: Kungliga Myntkabinettet Bild 1 av 1

Bild 6 av 11

Karl XIV Johan – första myntet med Bernadotte

En riksdaler från 1818 i silver.
En riksdaler från 1818 i silver. Foto: Kungliga Myntkabinettet

När riksdalern i silver från 1818 gavs ut i Sverige var det en av de första mynten som gavs ut med Karl XIV Johan som regent.

– Det här är startpunkten för mynten med Bernadotte i Sverige, säger Torbjörn Lundquist.

Annons
X
Annons
X

En riksdaler från 1771 i silver.

Foto: Kungliga Myntkabinettet Bild 1 av 1

Bild 7 av 11

Gustav III – vanligt med riksdaler

En riksdaler från 1771 i silver.
En riksdaler från 1771 i silver. Foto: Kungliga Myntkabinettet

Riksdaler från 1771 präglades under det första året som Gustav III var regent. Myntet var det största ordinarie myntet på den tiden som personer kom i kontakt med.

– Det var ett mycket vanligt mynt före 1800-talet och som samlare är det den riksdalern man brukar skaffa först, säger Torbjörn Sundquist.

Riksdaler i silver kom att ges ut i ganska stora upplagor, speciellt år 1776.

Annons
X
Annons
X

4 caroliner i silver från 1718.

Foto: Kungliga Myntkabinettet Bild 1 av 1

Bild 8 av 11

Karl XII – karoliner med caroliner

4 caroliner i silver från 1718.
4 caroliner i silver från 1718. Foto: Kungliga Myntkabinettet

Myntet fyra caroliner präglades för första gången under 1718 under Karl XII tid som regent.

– Det var ett speciellt mynt under tiden vi hade karoliner i Sverige. Det var en valör som fanns i fyra caroliner, två caroliner och en carolin, säger Torbjörn Sundquist.

En carolin motsvarade en halv daler silvermynt.

Annons
X
Annons
X

Fem dukater i guld från 1649.

Foto: Kungliga Myntkabinettet Bild 1 av 1

Bild 9 av 11

Drottning Kristina – mynt som gåvor

Fem dukater i guld från 1649.
Fem dukater i guld från 1649. Foto: Kungliga Myntkabinettet

Myntet fem dukater i guld gjordes 1649 under Drottning Kristinas tid som regent, vilket hon var mellan 1632 till 1654.

Den här typen av mynt i guld användes mycket sällan som betalningsmedel utan fungerade istället som gåvor vid stadsbesök.

– Det här är ett riktigt praktmynt. Det finns bara ett exemplar av det här myntet och det finns på Kungliga Myntkabinettet, säger Torbjörn Sundquist.

Annons
X
Annons
X

1 daler från1534 i silver.

Foto: Kungliga Myntkabinettet Bild 1 av 1

Bild 10 av 11

Gustav I Vasa – daler blev populärt

1 daler från1534 i silver.
1 daler från1534 i silver. Foto: Kungliga Myntkabinettet

I samband med Gustav I Vasas tid som regent infördes daler i Sverige 1534.

Först 1604 kom man att övergå till det som kallades för riksdaler.

– Innan hette mynten daler som kom från ordet taler som var ett internationellt mynt. Men sedan ville man att myntet mer skulle vara för Sverige och då blev benämningen riksdaler, säger Torbjörn Sundquist.

Annons
X
Annons
X

Avslag på en gyllen från 1528 i guld var ett kastmynt som präglades under Gustav I Vasas tid som regent.

Foto: Kungliga Myntkabinettet Bild 1 av 1

Bild 11 av 11

Gustav I Vasa – kastmynt åt folket

Avslag på en gyllen från 1528 i guld var ett kastmynt som präglades under Gustav I Vasas tid som regent.
Avslag på en gyllen från 1528 i guld var ett kastmynt som präglades under Gustav I Vasas tid som regent. Foto: Kungliga Myntkabinettet

En gyllen var ett så kallat kastmynt som präglades för att sedan kastas ut vid exempelvis Gustav I Vasas kröning i Uppsala 1528.

– Det var hovet som kastade ut pengar till menigheten vid kröningar, bröllop och begravningar. Då ville man vara givmild mot folket och därför kallades det för kastmynt, säger Torbjörn Sundquist, antikvarie på Kungliga Myntkabinettet.

Annons
Annons
X
Annons
X