”Myndigheter orsakar konflikter i skogen”

Foto: Pontus Lundahl/TT

2016 ändrades tillämpningen av artskyddsförordningen i skogen genom ett myndighetsinternt projekt. Denna omsvängning saknar stöd i gängse rättskällor som lagtext, förarbeten och praxis, skriver fyra forskare vid Lunds universitet.

Under strecket
Publicerad
Annons

I en ny rapport visar vi att Skogsstyrelsen på eget bevåg ändrat tolkningen av artskyddsförordningen. Efter en omsvängning 2016 nekas skogsägare ersättning i ärenden där avverkning nekats med stöd av förordningen. Skogsägarna har också tvingats till hela bevisbördan samt ett ökat ansvar för utredningsskyldigheten. Myndigheternas agerande drabbar enskilda, både genom direkta ekonomiska konsekvenser och genom att skapa en rättsosäker situation.

Under senare år har en rad uppmärksammade domstolsprocesser handlat om villkoren för att bedriva skogsbruk. Skogsägarna har i debatten hävdat att äganderätten som den normalt uppfattas är hotad. Kan det vara så? Tidigare forskning har studerat hur debatten förs i media och funnit att skogsägarsidan har haft svårt att nå utanför vad som kallas en ekokammare som mestadels består av ”Swedish rural business press and rural conservative press” (Sténs & Måreld, 2020). Vi har i vår forskning i stället studerat sakfrågan – vad konflikten gäller – genom att studera vissa av de pågående processerna (Treschow, Bengtsson, Norén & Sjöstrand, 2020). Vi har funnit att det finns fog för skogsägarnas kritik.

Annons
Annons
Annons