Annons

Muslimska slavrevolten skakade Brasilien

Afrikanska slavar i Rio de Janeiro, 1824. Litografi av Jean Baptiste Debret, bilden ingick i verket ”Voyage Pittoresque et Historique au Bresil”.
Afrikanska slavar i Rio de Janeiro, 1824. Litografi av Jean Baptiste Debret, bilden ingick i verket ”Voyage Pittoresque et Historique au Bresil”. Foto: Bridgeman Images/TT

Slavarna reste sig mot sina plågoandar – och islam hade en samlande funktion för de upproriska. De vita slavägarnas svar på revolten var skoningslöst.

Under strecket
Publicerad

Dick Harrison.

Foto: TT

Vårfrukyrkan i Salvador byggdes av slavar.

Foto: Stephanie Colasanti/TT

Fråga: ”Många av de afrikaner som fördes till Amerika under den transatlantiska slavhandelns era var muslimer. Förekom det någonsin att de försökte starta ett jihad, eller åtminstone ett religiöst inspirerat uppror, mot sina kristna ägare?”

Dick Harrison: Jodå, det hände, även om det inte tillhörde vanligheterna. I de flesta fallen försvann den muslimska religionen efter första, senast andra, generationen, men vi har exempel på att muslimska slavar gjorde en uttrycklig poäng av sin religion i konfrontationen med plågoandarna. Så skedde bland annat i Salvador, huvudstad i den brasilianska provinsen Bahia, år 1835.

Annons
Annons
Annons