Annons
X
Annons
X

Musik kan ta snabbfil till känslorna

BEFRIAD Först i musikterapin fick Eva kontakt med obearbetade känslor som samtalsterapin inte hade rått på. Förklaring: musiken tar en genväg till känslocentrum, förbi hjärnbarken.

– Då hinner intellektet inte sätta upp ett mentalt försvar, säger musikterapeuten Katarina Lindblad.

Musik kan väcka djupt liggande känslor och är därför ett effektivt terapeutiskt verktyg, förklarar Marit Eneström och Katarina Lindblad vid Musikterapicentrum i Stockholm.
Musik kan väcka djupt liggande känslor och är därför ett effektivt terapeutiskt verktyg, förklarar Marit Eneström och Katarina Lindblad vid Musikterapicentrum i Stockholm. Foto: MATHIAS KARLSSON

Förra hösten började Eva gå hos en musikterapeut med sånginriktning eftersom hon ville arbeta med rösten – kroppens eget instrument. Att rösten är nära kopplad till känslorna har Eva upplevt många gånger. Genom sången har hon fått kontakt med sin sorg, ilska och frustration.

– Redan som liten hade jag svårt att sjunga höga toner. Eftersom jag har hållit på mycket med teater och musik har jag gått hos olika sångpedagoger. När sången då har väckt starka känslor inom mig har de inte klarat av att möta mig i mina reaktioner. De verkar inte ha förstått att rösten är själens spegel, säger Eva.

Under ett antal år lade hon arbetet med rösten på hyllan och gick i allt från kroppsterapi till psykodynamisk terapi för att få hjälp med de svåra, obearbetade känslor som hon bar inom sig. Hon upplevde dock inte att behandlingarna hade någon större effekt på hennes psykiska välmående.

Annons
X

Sedan ett år tillbaka träffar hon i stället musikterapeuten och sångpedagogen Marit Eneström vid Musikterapicentrum en gång i veckan. Ofta jobbar de med vokala improvisationsövningar, men ibland har Eva även med sig låtar som hon skrivit själv.

Efter sessionerna brukar Eva sätta sig på ett kafé där hon i text och bild beskriver de känslor som väckts genom röstarbetet. På första sidan har hon samlat ett antal signaturer skrivna med olika handstilar. De symboliserar delar av hennes personlighet, som hon kommit i kontakt med genom röstövningarna.

– Det här är en fisförnäm Östermalmsdam, säger Eva med spelad högfärdig stämma och pekar på en namnteckning, som skrivits med stora svepande penndrag. Och det här är en liten tjej. Här är en asförbannad tonåring. Här är en väldigt gammal och vis kvinna. Och här är Askungen som kämpar och kämpar … Mitt arbete hos Marit handlar om att integrera alla de här rösterna eller delpersonligheterna, förklarar Eva.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Ibland känner jag mig som en urvriden trasa när jag går därifrån – men ibland känner jag mig helt i centrum av mig själv.
    Eva om musikterapi.

    Insikten att sång och musik påverkar våra sinnen är allt annat än ny. Redan i Gamla testamentet beskrivs till exempel hur fåraherden David med sitt vackra harpspel skänkte lindring åt kung Saul. Men det var först efter andra världskriget som musiken började användas i terapisammanhang. Amerikanska läkare upptäckte då att skadade soldater återhämtade sig snabbare om de fick lyssna på de musiker som emellanåt dök upp på sjukhusen för att underhålla. Eftersom hälsoeffekten var så tydlig inrättades särskilda musikterapiprogram med inhyrda musiker på vissa sjukhus. Snart insåg man att dessa behövde specialträning, och 1944 startades den första musikterapeututbildningen i USA. 30 år senare kom musikterapin till Sverige.

    Sedan dess har användningsområdena breddats. Numera arbetar musikterapeuter med människor i alla åldrar – från för tidigt födda till åldringar på dödsbädden. Och musikens terapeutiska kraft används för såväl personlig utveckling som aktivering av apatiska barn och traumabearbetning vid naturkatastrofer.

    – De konstnärliga terapierna har ju av vissa uppfattats som lite flummiga, men under senare år har det kommit flera studier som visat att musikterapi är effektivt vid en rad tillstånd, till exempel depression, autism och stroke.

    Socialstyrelsen rekommenderar den även för behandling av personer med schizofreni, säger musikterapeuten Katarina Lindblad vid Musikterapicentrum i Stockholm.

    Att musiken är ett så effektivt terapeutiskt verktyg beror på att den påverkar människor på flera plan, kroppsligt såväl som psykologiskt. Ibland kan det handla om att med musikens hjälp väcka djupt liggande känslor som kanske har varit bortglömda eller förträngda och därför inte så lätt låter sig fångas av språket.

    – Upplevelser som är för smärtsamma ”fryser” vi ofta ner eller tränger undan. Men genom att gå loss på en trumma eller lyssna på ett häftigt musikstycke kan en nedtryckt aggression föras upp till ytan. Där kan klienten tillsammans med terapeuten bearbeta den och på så sätt komma vidare, säger Marit Eneström och tillägger:

    – Det behöver inte bara handla om svåra trauman. Det kan också vara så att vissa delar av vår personlighet har bekräftats mycket, medan andra har hamnat i skymundan. Jag har till exempel jobbat med högt uppsatta tjänstemän som känt sig begränsade i sina liv och som velat få fatt på mer kreativa sidor hos sig själva.

    Men hur går det då till när musiken letar sig fram till de där nedfrusna känslorna eller bortglömda sidorna av personligheten? Förr i tiden förklarades musikens starka krafter ofta med magi, men genom neurobiologisk forskning vet vi i dag att det snarare handlar om hur hjärnan bearbetar ljudimpulser.

    Musiken kan nämligen ta en genväg till hjärnans känslocentrum. Utan att vi med intellektet hunnit uppfatta vad som hänt känner vi kanske hur en gastkramande ångest sprider sig i kroppen när vi hör en känsloladdad strof ur ett musikstycke.

    Andra ljudimpulser – som samtal – färdas långsammare, och in-nan de når hjärnans känslocent-rum passerar de hjärnbarken, som gör en mer förnuftsmässig analys av ljudintrycken. Känsloreaktionen som uppstår blir därför mer förnuftsstyrd.

    – Eftersom musiken kan ta den här ”snabbfilen” till känslocentrum är det lättare att få direktkontakt med undanträngda känslor som intellektet annars kanske skulle sätta upp ett mentalt försvar emot. Som musik-terapeuter måste vi dock utnyttja detta med försiktighet, säger Katarina Lindblad.

    Det gäller att hitta rätt musik för rätt person vid rätt tillfälle. Ibland spelar eller sjunger terapeuten och klienten tillsammans. Andra gånger passar det bättre att lyssna på musik.

    – Personligen arbetar jag mest med klassisk musik. Den är – utan värdering – mer mångfacetterad och når därför fler lager hos lyssnaren, säger Katarina Lindblad och fortsätter:

    – Klienten behöver dock inte alls vara van vid klassisk musik. För att gå i musikterapi behöver man över huvud taget inte ha några musikaliska förkunskaper. Ofta spelar vi tillsammans på pianot, trummar eller använder andra enkla instrument. De enda som nog inte får ut så mycket av den här terapiformen är personer som är helt oberörda av musik.

    Musikterapeuten Marit Eneström är även utbildad inom så kallad vokal psykoterapi och arbetar mycket med sång- och röstövningar. Men ibland använder hon också inspelad musik.

    – Det kan vara alla genrer. Musiken kan bekräfta det man känner. Har man till exempel varit sexuellt utnyttjad och får kontakt med starka känslor, så behöver man kanske få boxas till en hårdrockslåt, säger hon.

    För Eva har året i musikterapi varit utvecklande för rösten. Men hon har också utforskat nya sidor av sin personlighet.

    – Det jag hittills har kommit i kontakt med via röstarbetet ligger på ett mycket djupare plan än vad jag har upplevt i tidigare terapiformer. Ibland känner jag mig som en urvriden trasa när jag går därifrån – men ibland känner jag mig helt i centrum av mig själv. Det är en fantastisk känsla.

    – - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

    Har du erfarenhet av musikterapi? Vad var skillnaden för dig jämfört med andra terapiformer?

    Mejla till oss på idag@svd.se och berätta. Idagredaktionen väljer ut bidrag som sedan publiceras.

    – - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

    Så kan en session i musikterapi gå till – Del 1.

    Med hjälp av lyra kan en sorgsen eller sårbar sida uttryckas. Musikterapeuterna Marit Eneström och Katarina Lindblad visar.

    Så kan en session i musikterapi gå till – Del 2.

    Musikterapeuterna visar exempel på spegling i musikterapin.

    Så kan en session i musikterapi gå till – Del 3.

    Terapeuterna visar hur man kan göra musikporträtt av någon.

    Så kan en session i musikterapi gå till – Del 4.

    Marit Eneström och Katarina Lindblad sjunger och spelar ja- och nejslingor.

    Musikens makt – alla artiklar

    Annons
    Annons
    X

    Musik kan väcka djupt liggande känslor och är därför ett effektivt terapeutiskt verktyg, förklarar Marit Eneström och Katarina Lindblad vid Musikterapicentrum i Stockholm.

    Foto: MATHIAS KARLSSON Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X