Annons
X
Annons
X

Musik har aldrig lönat sig bättre

Mitt i rasande fildelnings­debatt tjänar svenska artister och kompositörer mer pengar än någonsin på att deras ­musik spelas offentligt. Stims intäkter för framföranden är nu högre än värdet av den ­totala skivförsäljningen.

Medan skivförsäljningen befinner sig i fritt fall ökar musiklivets inkomster från annat håll.

Varje gång en låt framförs i radio, tv, affärer, restauranger, frisersalonger, väntrum, gym och på konserter har de två upphovsrättsorganisationerna Stim och Sami laglig rätt att kräva in ersättning åt sina medlemmar. Stim samlar in pengar till dem som skrivit musik och text, Sami för sångarna, musikerna och producenterna som spelat in låtarna.

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Förra året inkasserade svenska Stim totalt 904 miljoner kronor för framföranden av musik. Det är en ökning med drygt tre procent jämfört med året före och nytt rekord, visar den färska årsredovisningen.

    Annons
    X

    Sami å sin sida ökade insamlingen i fjol med 14 procent till 160 miljoner kronor, också det ett nytt rekord.

    Ett skäl till ökningen är att de båda organisationerna har blivit effektivare på att hitta verksamheter som spelar musik offentligt och sedan begära in pengar från dem. Enligt Margita Ljusberg, senior adviser på Stim, spelas det också mer och mer musik runt omkring oss.

    –En stor del av intäkterna kommer från massmedierna. Går vi tillbaka ett tiotal år hade vi inte alls lika många radio- och tv-kanaler. Det tillkommer hela tiden större musikspridning, säger hon.

    Även butiker och affärsverksamheter arbetar allt mer medvetet med musik, berättar Samis vd Stefan Lagrell.

    –Många spelar musik eftersom de insett att det leder till ökad försäljning. Det är positivt att fler och fler förstår att musik gynnar deras verksamhet, säger han.

    Båda Stim och Sami räknar med att sluta ännu fler avtal i framtiden.

    Parallellt minskar alltså skivförsäljningen sedan flera år. Men enligt Stims kommunikationschef Susanne Bodin har det och den ökade illegala nedladdningen inte inneburit att Stim lagt ner mer krut på att få in pengar på annat håll.

    –Det ligger i vårt uppdrag att hela tiden följa hur musik används, det hade vi gjort ändå. Det är en utmaning för oss att hänga med och hitta de nya lösningarna, vi vill bejaka den tekniska utvecklingen, säger hon.

    Enligt Grammofonleverantörernas förening såldes det musik för drygt 780 miljoner kronor i Sverige 2008. Det innebär att Stims inkasserade pengar för offentliga framföranden nu överstiger värdet av den samlade skivförsäljningen i Sverige.

    Medan endast en mindre del av pengarna för varje såld skiva går till artist och upphovsmän går huvuddelen av Stims och Samis insamlade medel direkt ner i musikskaparnas fickor.

    Skulle detta inte kunna ses som en tänkbar lösning på fildelningsdebatten? Att släppa kopieringen på nätet fri och istället få in pengar till upphovsmän och artister via offentliga framföranden? Nej, svarar både Stim och Sami.

    –Jag tror inte det. Den summa vi inkasserar är förhållandevis liten i jämförelse med vad skivförsäljningen varit historiskt sett, så tyvärr är det inte lösningen, säger Stefan Lagrell.

    Både Stim och Sami varnar också för att deras intäkter framöver kan påverkas negativt av lågkonjunkturen.

    Följ SvD.se om integritetsfrågor twitter.com
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X