Annons

Museala mönster missgynnar musiken

Daniel Harding dirigerar Sveriges Radios symfoniorkester i Berwaldhallen.
Daniel Harding dirigerar Sveriges Radios symfoniorkester i Berwaldhallen. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Att konstmusiken befinner sig i kris är inte nytt och kan inte reduceras till en fråga om statlig kultur- och utbildningspolitik. Det skriver Jacob Derkert i ett inlägg i debatten om hoten mot den klassiska musiken.

Under strecket
Publicerad

För ett drygt decennium sedan inledde den amerikanske forskaren och dirigenten Leon Botstein sin artikel ”Music of a century: museum culture and the politics of subsidy” (The Cambridge History of Twentieth –Century Music, CUP 2004) med ett lakoniskt konstaterande av samtida aktörers, inte minst journalisters, pessimism inför konstmusikens situation. Botstein redovisar kristecken som har identifierats från mitten av 1900-talet och framåt: andelen radiostationer ägnade åt konstmusik, lyssnarnas åldersfördelning, nedläggning av musiktidningar, en krympande amatörkultur, uppkomsten av en konkurrerande kanonbildning inom populärmusik.

Botstein noterar att konstmusikens sociala bas dramatiskt breddades under perioden 1850–1950 för att sedan åter krympa. Utan att konstmusikens traditionella beroende av statliga finansieringsformer och mecenater upphörde blev dess marknadsekonomiska former under denna tid mer markerade och delvis vitaliserande. Konstmusikens kris under 1900-talet går hand i hand med kriser för dessa former och från 1930-talet och framåt en växande betydelse för statsbidrag.

Annons
Annons
Annons