Annons

Karin Westin Tikkanen:Muren blev bara dystrare för varje dag som gick

Östtyska arbetare i färd med att bygga Berlinmuren, augusti 1961.
Östtyska arbetare i färd med att bygga Berlinmuren, augusti 1961. Foto: Werner Kreusch/AP

Hundratals dödsoffer och ett nästan 30 år långt frihetsberövande blev följden av den mur som restes i Berlin den 13 augusti 1961. Den första tiden var det dock få som insåg hur långvarig den skulle bli, eller att flyktförsök i praktiken var belagt med dödsstraff.

Publicerad

Dagens datum, den 13 augusti, har kallats ”ett av de dystraste i efterkrigstidens historia”. Så skrev SvD i en krönika dagen före murens första årsdag. Dagen när muren byggdes är minnesvärd i sig, och är den dag som man oftast drar sig till minnes när det gäller gränsen genom staden, men det var den första årsdagen av muren, måndagen den 13 augusti 1962, som desto mer befäste det konkreta i det fruktansvärda som hänt. 

Under murens första år var det inte många som trodde att gränsen skulle förbli stängd. Avgränsningen framstod initialt som ett futilt försök att hejda den utdragna massflykten ut ur DDR som pågått ända sedan krigsslutet 1945. När muren byggdes hade sammanlagt omkring 3,5 miljon östtyskar emigrerat till väst, för att undkomma fattigdom, övervakning och förföljelser. Majoriteten av de flyende var mellan 20 och 40 år, och i folkmun rimmade man ”Die Besten gehen in den Westen” (”De som är bäst beger sig till väst”). I takt med att arbetskraften försvann stagnerade den östtyska ekonomin, och landet led brist på enkla basvaror som kött, smör och mjölk. 

Den döende Peter Fechter lyfts bort av östtyska gränsvakter.

Foto: AP Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons
Annons