Annons

Johannes Salminen:Munklivet på Athos lockar moderna sökare

Det mytomspunna klosterberget Athos i Grekland är pånyttfött som tillflykt undan moderna beroenden. Efter en lång nedgång kom vändpunkten oväntat på 1970-talet. Sedan dess har Athos genomgått en förvandling inom ramen för en tusenårig tradition.

Under strecket
Publicerad

Slut med Athos – det nödropet kom från en engelsman, John Julius Norwich, som besökt det Heliga berget år 1966. Vad han såg omkring sig var idel förfall, allt färre munkar, nerslitna byggnader, kvävande andlig stiltje. Att söka hejda upplösningen lönade sig inte, sjukdomen var obotlig. ”Det finns inget hopp.”

Lika nedstämd hade en landsman till Norwich, den ortodoxe konvertiten Philip Sherrard, varit i sin bedömning sex år tidigare. Roten till det onda låg enligt honom i den grekiska statens strävan att göra Athos till en exklusivt grekisk angelägenhet, utan sin panortodoxa horisont riskerade munkrepubliken att reduceras till bysantinskt museum och hårt exploaterad turistort. Även tusenårsjubileet 1963 kom så att skuggas av oro för framtiden, här skulle siffrorna tala sitt eget språk. Om de 20 klostren 1903 rymt 7432 munkar så var antalet år 1971 nere i 1145.

Annons
Annons
Annons