Annons

Lena Kåreland:Mumindalen: Freud för hela familjen

Författaren Tove Jansson har berättat att hon skrev sina muminböcker som ett slags flykt – från den vuxnes katastrofkänsla till barndomens trygghet. I en ny avhandling sätts böckerna in i en ­psykoanalytisk och litterär tradition och ger ytterligare ledtrådar till ­mumindalens förföriskhet.

Under strecket
Publicerad
Tove Jansson (1914–2001).
Tove Jansson (1914–2001). Foto: REINO LOPPINEN/AP

I Tove Janssons (1914–2001) berättelser om muminfamiljen gestaltas drömmen om den lyckliga barndomen, fylld av omsorg, värme och humor. Här finns de enkla tingens trygghet – petroleumlampan som kastar sitt ljussken över verandan, och snäckorna som prydligt kantar trädgårdens rabatter. Mumindalen är ett ställe där man är glad när man vaknar på morgonen och där det är trevligt att somna på kvällen. Men det är ingen sluten idyll. Porten står alltid öppen för det oväntade, för nya vänner, uppbrott och eskapader. Själva vardagen blir ett äventyr i mumindalen. Lek och fantasi, överdåd och generositet härskar där oinskränkt. Pannkakssmeten tillreds bäst i badkaret.

Tove Jansson (1914–2001).

Foto: REINO LOPPINEN/AP Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons