Annons

Anders Lindblad:"Utan tvekan den största idrottsman världen sett"

Muhammad Ali i matchen mot Joe Frazier 1975.
Muhammad Ali i matchen mot Joe Frazier 1975. Foto: Mitsunori Chigita/AP
Under strecket
Publicerad

Muhammad Ali kallade sig den störste. Men han var faktiskt mer än så. Ingen annan idrottsman har varit lika betydelsefull för sin samtid.

Det var en magisk kväll i juli 1996. OS-invigningen i Atlanta skulle nå sin kulmen. Alla vi på läktarna väntade på vem som skulle tända OS-elden. Vem som skulle få förtroendet att för evigt stå som symbol för spelen, när de för första gången arrangerades i den amerikanska södern.

Plötsligt dök Muhammad Ali upp, med skakande vänsterarm på grund av Parkinsons sjukdom, och hela världen höll andan när tidernas största idrottsman en sista gång stod i fokus på den mediala världsscenen.

Och det var precis där han hörde hemma. Muhammad Ali var ju störst, bäst och vackrast. Sjukdomen hade visserligen förändrat honom. Redan då var han en skugga av sitt forna jag, men ingen kunde ta ifrån honom hans historia.

36 år tidigare, i Rom 1960, tog han olympiskt guld i lätt tungvikt som 18-åring med namnet Cassius Clay.

Historien om hemkomsten till Kentucky, då han förnedrades för sin hudfärg och i ilskan kastade guldmedaljen i floden, förändrade hans liv. För även om han dansade som en fjäril och stack som ett bi i ringen, satte han minst lika stora avtryck som aktivist och talesman för svarts rättigheter.

Annons
Annons

Efter matchen mot Sonny Liston 1964 berättade Clay att han anslutit sig till Nation of Islam och bytt namn till Muhammad Ali. En ny tid tog sin början.

I ringen fortsatte han att bolla med sina motståndare. Vid sidan av hördes och syntes han överallt. Han skröt om sin överlägsenhet som boxare, men var också sylvass i sina politiska synpunkter.

Ingen annan idrottsman har någonsin varit lika igenkänd världen över som Muhammad Ali. Alla visste vem han var. Och han älskade det.

Ett av mina absolut starkaste idrottsminnen hör ihop med svartas rättigheter i USA. Det är när Tommie Smith och John Carlos efter 200-metersfinalen i OS 1968 håller upp var sin knuten hand med svart handske på under prisutdelningen.

En ikonisk idrottsbild, lika stark som flera av Muhammad Alis knockouter.

Martin Luther King hade mördats tidigare samma år, Black Power var ett begrepp och hemma i USA hade Muhammad Ali fråntagits sin världsmästartitel för att han vägrade kriga i Vietnam.

Han dömdes först till fem års fängelse, men domen ändrades till fem års avstängning från boxningen. Efter tre år hävdes avstängningen och Muhammad Ali gjorde comeback.

Hans matcher på 1970-talet är ren idrottshistoria. ”Rumble in the Jungle” 1974 mot George Foreman och ”Thrilla in Manila” 1975 mot Joe Frazier är klassiker, både som tungviktsmatcher men också som mytomspunna tidsmonument.

Just matchen mot Frazier tog hårt på Muhammads Ali kropp. Han fortsatte visserligen att boxas, men var inte densamma efter holmgången mot Frazier.

Muhammad Ali är utan tvekan den största idrottsman som världen sett. Men han använde också idrotten som en plattform till att nå ut med sina åsikter, långt innan Twitter, Instagram och andra sociala medier var påtänkta.

Muhammad Ali påverkade världen på ett sätt som ingen annan idrottsman varit i närheten av. Han hade verkligen fog för sitt påstående när han gång efter annan konstaterade: ”I am the greatest”.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons