Mats Johansson (1951–2017):MSB: Majoritet för svenskt Natomedlemskap

Mats Johansson (1951–2017)

På den nystartade Natobloggen kommenterar jag nya siffror till stöd för inte bara Natomedlemskapet utan också värdlandsavtalet, ökade försvarssatsningar och svensk försvarsindustri. Allt glädjande för de politiker som vågar opinionsbilda i frågorna.

Under strecket
Publicerad
Hur farligt kan det vara att försvara sig tillsammans med socialdemokrater i våra grannländer - som Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, här med FN:s motsvarighet Ban Ki-moon.

Hur farligt kan det vara att försvara sig tillsammans med socialdemokrater i våra grannländer - som Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, här med FN:s motsvarighet Ban Ki-moon.

Foto: Bryan R. Smith/AP
Annons
Hur farligt kan det vara att försvara sig tillsammans med socialdemokrater i våra grannländer - som Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, här med FN:s motsvarighet Ban Ki-moon.

Hur farligt kan det vara att försvara sig tillsammans med socialdemokrater i våra grannländer - som Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, här med FN:s motsvarighet Ban Ki-moon.

Foto: Bryan R. Smith/AP
Hur farligt kan det vara att försvara sig tillsammans med socialdemokrater i våra grannländer - som Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, här med FN:s motsvarighet Ban Ki-moon. Foto: Bryan R. Smith/AP

Än en gång visar den årliga mätningen av försvarsviljan, utförd av Myndigheten för säkerhet och beredskap (MSB), att en majoritet av svenskarna stöder ett medlemskap i försvarsorganisationen Nato.

Som myndigheten själv sammanfattar siffrorna:

”Den omsvängning som skedde 2014 i frågan om Natoanslutning kvarstår även 2015. De som förespråkar medlemskap snarast har tredubblats sedan 2012 och andelen som är för ett medlemskap är nu 49 procent och därmed drygt 15 procentenheter större än den andel som anser att Sverige även fortsatt bör stå utanför Nato.”

49-34, alltså. Den intensiva desinformationskampanjen mot Nato verkar inte fungera.

Även i den för regeringen så känsliga frågan om ett värdlandsavtal med Nato, som ska antas av riksdagen i vår, är opinionen positiv. Med MSB:s egna ord:

Annons
Annons

”Även om osäkerheten uppenbarligen är stor bland respondenterna (30 procent osäkra) om vad avtalet innebär, är andelen som är huvudsakligen för (knappt 50 procent) betydligt större än den andel som är huvudsakligen emot avtalet (ca 15 procent).”

50-15, alltså. Försvarsminister Hultqvist kan vara lugn, någon folkstorm väntar inte.

Undersökningen om försvarsviljan har genomförts i det psykologiska försvarets regi under mer än ett halvt sekel. Den första undersökningen gjordes i början av 1950-talet på uppdrag av kommittén för utredning av det psykologiska försvaret i Sverige. Mätningen övertogs 2009 av MSB.

De långa tidsserierna har ett särskilt värde eftersom de ger underlag för analys av medborgarnas uppfattningar i centrala frågeställningar på ett bättre sätt än tillfälliga opinionspejlingar med skiftande formuleringar, som när till exempel Ipsos frågar om inställningen till ”militäralliansen Nato”. Denna vinklade formulering är felaktig eftersom Nato inte är en allians mellan militärer utan mellan 28 länders försvar.

Några övriga tendenser i undersökningen värda att notera för den fortsatta försvarsdebatten:

1: Den ökning av intresset för frågor om samhällsskydd och beredskap, Sveriges utrikespolitik och Sveriges försvar som noterades mellan mätningarna 2013 och 2014 befästs.

2: Den största förändringen från 2014 är att andelen som ser det som mycket eller ganska troligt att det inom fem år ska inträffa en terroristattack i Sverige har ökat med 20 procentenheter, från 37 procent 2014 till 57 procent 2015.

Annons
Annons

3: När det gäller beredskapen mot ett militärt angrepp anser endast drygt 10 procent att den är tillräcklig, medan 80 procent anser den otillräcklig.

4: Stödet för ett militärt försvar har ökat signifikant från 2013, och drygt 60 procent anser 2015 att vi absolut bör ha ett sådant. Andelen som anser att Sverige nog inte eller absolut inte bör ha ett militärt försvar, eller inte har någon åsikt i frågan, är nu under 10 procent. Nästan 60 procent av befolkningen anser att statsutgifterna för Sveriges militära försvar bör ökas, en fördubbling sedan 2012.

5: Det är fortfarande Ryssland som av störst andel (drygt 80 procent) ses utgöra ett visst eller allvarligt problem för fred och säkerhet, följt av Kina (knappt 60 procent).

6: Andelen som anser att ett ökat antal invandrare i Sverige har en negativ påverkan på fred och säkerhet har ökat med 10 procentenheter sedan 2014 och utgör nu drygt 50 procent.

7: Svensk försvarsindustri har ett starkt stöd; mer än två tredjedelar är positivt inställda, medan endast en minoritet är negativ. Varken pacifism eller strypt försvarsmaterielexport har den ställning man kan förledas att tro av mediebilden.

Sammantaget bör MSB-siffrorna uppmuntra de politiker i alla partier som vill opinionsbilda för såväl ökade försvarsutgifter som Natomedlemskap och värdlandsavtal. De har vinden i ryggen – och verkligheten. Det borde stärka ryggraden.

Natobloggen länkar till hela MSB-undersökningen (114 sidor) som finns att läsa på myndighetens hemsida. Den utfördes i oktober-november 2015 bland 1 020 personer i åldern 18-74 år.

MATS JOHANSSON är redaktör för SvD Säkerhetsrådet, kolumnist i denna tidning och ordförande i tankesmedjan Frivärld.

Redaktionens lästips! Kremls inflytandeagenter i alla länder har anledning att oroa sig, när kartläggningen av deras verksamheter nu har startat som en del av det "nya kalla kriget". Ett första fokus ligger på Frankrike, Holland, Österrike, Ungern och Tjeckien, vet Daily Telegraph att berätta.

Annons
Annons
Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons