X
Annons
X
Recension

Blåbärsmaskinen Motvillig ömhet för en far

UNDFLYENDE. Sonens bild av Stig Claesson är en blåbärsmaskin som räfsar i sig, tuggar och bearbetar – allt och alla tycktes vara delar av ett konstnärligt projekt i ord och bild. Det finns ett avståndstagande i Nils Claessons bok, men också en motvillig ömhet.

Under några års tid har det blivit något som möjligen kan kallas en trend, mer eller mindre dokumentära berättelser om fäder: psyksjuka, alkoholiserade, våldsamma, snälla, ansvarslösa, ansvarsfulla (undantagsvis) eller tokroliga. Jag vet inte om det skall kallas en trend, trendspaning är inte min starka sida och författare har förvisso alltid skrivit om sina fäder. Men möjligen är det så att fadersrollen i vår åtminstone någorlunda jämställda tid är under omprövning, man vill försöka förstå vad som gjorde fadern till det han var och till det som den som skriver blev.

Det kan dock finnas ytterligare en förklaring till fenomenet, mindre tilltalande: att det är en utlöpare av den grasserande narcissismen, med "avslöjanden" av allt det mest privata och intima, från erbarmliga dokusåpor till romaner, där allt handlar om att synas och allt hävdas vara "sanning" och "verklighet". Vi kan ju debatten vid det här laget. Häng ut dem bara!

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X