Motsättningar försvårade integrationen i Stockholm

Tyska kyrkan i Gamla stan i Stockholm byggdes först 1642 men står på platsen för Sankta Gertruds gillestuga stadens tyska borgare hade träffats sedan medeltiden.
Tyska kyrkan i Gamla stan i Stockholm byggdes först 1642 men står på platsen för Sankta Gertruds gillestuga stadens tyska borgare hade träffats sedan medeltiden. Foto: Karin Törnblom/TT

Den tyska invandringen till Sverige var stor under medeltiden och många svenska städer dominerades av tyskar. Integrationen tycks ha varit en smärtfri process – med undantag för i rikets största stad.

Under strecket
Publicerad

Dick Harrison.

Foto: TT
Annons

Fråga: ”Jag vet att det flyttade in många tyskar till Sverige under medeltiden, men exakt hur betydande var denna immigration? Rörde det sig främst om fogdar och borgmästare, eller om större antal människor?”

Dick Harrison: Den tyskspråkiga immigrationen kan inte kvantifieras, eftersom vi saknar arkivmaterial med demografisk statistik, men det står helt klart att den var omfattande. Stormän, krigare, fogdar, bergsmän, köpmän och hantverkare sökte sig norrut, bosatte sig i Sverige och tog ofta med sig släktingar, vänner och anställda – smeder, knektar, arbetare – till det nya landet. Till saken hör att Tyskland under högmedeltiden upplevde en politisk och ekonomisk storhetstid, då landets kejsare utvidgade imperiet samtidigt som köpmännen byggde upp en kommersiell hegemoni vid Östersjöns och Nordsjöns kuster. Sverige vilade i Tysklands kulturella och ekonomiska skugga och var på många sätt att betrakta som en del av den nordtyska periferin. Monarkin, riksadministrationen, städerna och näringslivet var i allt väsentligt imitationer av tyska förlagor.

Annons
Annons
Annons