Geosofi, eller bilder på en utställningMötet mellan judiskt och grekiskt byggde Rom

En slav erbjuder en gäst vin vid en romersk bjudning på en mosaik från 300-talet. Men vem av de båda männen är egentligen en fri individ?
En slav erbjuder en gäst vin vid en romersk bjudning på en mosaik från 300-talet. Men vem av de båda männen är egentligen en fri individ? Foto: Gianni Dagli Orti/REX/TT

Fredrik Långs essäistiska texter förenar bildning med nyfikenhet, och en vilja få läsaren att själv tänka vidare. Torbjörn Elensky läser ”Geosofi” och får följa med på en fascinerande resa i historiens veck och vindlingar.

Under strecket
Publicerad
Fredrik Lång.

Fredrik Lång.

Foto: Niklas Sandström
Fredrik Lång.

Fredrik Lång.

Foto: Niklas Sandström
Annons

Världshistorien är en fixeringsbild, en där mönster framträder för den som skärper blicken, men vad man ser växlar beroende på infallsvinkel, ljussättning och perspektiv. Många är de, från Giambattista Vico via Karl Marx till Oswald Spengler, vilka försökt förklara historiens gång genom att betona vissa delar av mönstren de uppfattat, med historiens inneboende cykler, kampen om resurser och makt mellan klasser, och annat.

Och någonstans på andra sidan arvet efter dessa, samt flera decenniers postmodern dekonstruktion av den sortens historiefilosofi, finner vi nu den finländske författaren och forskaren Fredrik Lång, som i böckerna ”Ansiktet i månen”, från 2016, och årets ”Geosofi, eller bilder på en utställning”, försöker ge en övergripande historieförklaring utifrån de mönster han själv tycker sig se i historiens veck och vindlingar.

Annons
Annons
Annons