X
Annons
X

Arne Melberg: Mörkrets metafor under omprövning

Det stora landområde som kallas Kongo har i mer än hundra år framstått som en plats för hänsynslös exploatering av naturrikedomar, av politisk turbulens och rentav folkmord, samtidigt som det har uppfattats som obegripligt och oåtkomligt, som platsen för ogenomtränglig mystik och kompakt mörker. Kombinationen av information och mytologisering av Kongo inleddes med missionären David Livingstone, som slog sig ner i förut okända områden, och fortsatte med Henry Morton Stanleys "upptäcktsresor", som dokumenterades i en rad böcker som omedelbart översattes och blev stora succéer, också på svenska. Den första berättar om hur Stanley söker och finner Livingstone (som var måttligt intresserad av att bli funnen) medan den sista, från 1890, hette "I det mörkaste Afrika", och etablerade föreställningen om Afrika och särskilt Kongo som just mörkrets rike. Tio år senare förstärkte Joseph Conrad samma metafor genom att skildra en fiktiv resa uppför en anonym flod, som alla läsare identifierade som Kongo-floden, till den "inre stationen", där elfenbensjägaren Kurtz mumlar "the horror, the horror" som svar på frågan om vad som döljer sig i "Mörkrets hjärta".

Conrad hade tidigare verkligen företagit en resa uppför floden som anställd i "fristaten" Kongo, som den belgiske kungen Leopold hade lyckats göra till sin privata egendom. Leopold hade också anställt Stanley för att kartlägga landet och därmed hjälpa till med exploateringen av elfenben och rågummi. Det började emellertid komma fram vittnesmål från till exempel missionärer om de grymheter som användes för att berika Leopold, något som aktiverade en "reformrörelse". I början av 1900-talet publicerade E D Morel en rad arbeten med kraftfulla anklagelser mot Leopold, som 1908 tvingades avstå från sin privategendom. Den skulle istället komma att lyda under Belgien i ytterligare 50 år. Den belgiska oviljan att "göra upp" med sitt kolonialistiska förflutna och i synnerhet Leopolds skräckvälde har på senare tid dokumenterats i till exempel Adam Hochschilds "Kung Leopolds vålnad" (på svenska 2000). Ett samtida skandinaviskt bidrag till Kongo-litteraturen är danske Peter Tygesens "Congo – formoder jeg" (2001), som kombinerar en levande reseberättelse med historiska glimtar och aktuell politisk kritik.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X