Kristoffer Leandoer:Mörkret skimrar i årets franska böcker

Underkastelse, osynlighet och relationen mellan öst och väst är återkommande teman i årets franska bokutgivning. Böckerna värjer inte för svärtan i samtiden, men har i många fall även en ton av saga.

Under strecket
Publicerad
Mathias Enard, Carole Martinez och Virginie Despentes.

Mathias Enard, Carole Martinez och Virginie Despentes.

Foto: Saïd Anas/AOP, Gwendoline Le Goff/AOP, AOP
Annons

"Vad som än händer har jag Paris." Den som säger det är en åldrande marockansk prostituerad i Pigalle, vars rymliga hjärta kan härbärgera transsexuella och revolutionära muslimer sida vid sida. Man vill ­gärna läsa meningen som en trotsig kommentar till de tragedier som i så hög grad kommit att dominera Frankrike år 2015 även i litterärt hänseende. Faktum är dock att Abdellah Taïas senaste roman ”Un pays pour mourir” (Ett land att dö i), där repliken återfinns, utkom den 8 januari, dagen efter attacken mot Charlie Hebdo. Men man kan med fördel läsa hela Taïas författarskap, ja hela hans person, som en trotsig kommentar till å ena sidan flagrant social och ekonomisk orättvisa, å andra sidan fanatism och intolerans. Han skildrar de människor som både hans fosterland Marocko och hans nya hemland Frankrike helst vill slippa se. För fattiga för Frankrike, för sexuellt utlevande för ett alltmer islamiserat Nordafrika. En osynlighet som återkommer i årets utgivning.

Annons
Annons
Annons