Annons
X
Annons
X

”Mörklägg inte – vi bör få veta mer om de kriminella”

Flera starka skäl talar för mer öppenhet när det gäller polisens och mediernas rapportering om brott. Myndigheter bör också föra officiell statistik när det gäller kriminellas nationalitet och bakgrund, skriver debattören Staffan Danielsson (C).

Debatten om kriminalitet
[object Object]
Justitieministern bör ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att kartlägga brottslingars bakgrund, skriver artikelförfattaren. Foto: Christine Olsson/Pontus Lundahl/TT

DEBATT | BROTTSLIGHET

Myndigheters och ­mediers tystlåtenhet driver allt fler att söka sig till alternativa medier av ofta mycket blandad kvalitet.

Jag har sedan flera år argumenterat för att Sverige måste anpassa sina asylregler i EU-riktning, till exempel vad gäller att kontrollera åldern för att skilja barn från vuxna i tveksamma fall. Jag har fått mycket kritik för denna ståndpunkt, men verkligheten ger nu mig och andra rätt.

När jag förde fram detta till justitieminister Morgan Johansson i en interpellationsdebatt september 2015 slog han ifrån sig. De ensamkommande han hade mött på några platser var verkligen barn under 18 år. Några månader senare hade han dock ändrat sig, och nu åläggs Migrationsverket att av bland annat rättssäkerhetsskäl kontrollera ålder. Det är bra och nödvändigt.

Annons
X

Nu riktar jag blicken mot ett annat laddat område, nationalitet och födelseland i svensk brottsstatistik. Jag tycker att det är relevant och viktigt att verkligheten redovisas i officiell statistik, inte minst i tider med växande migration. Det ger underlag för diskussion och för att det brottsförebyggande arbetet ska kunna bedrivas på bästa sätt. Sverige för noggrann statistik från vilka länder de kommer som invandrar till oss och Paulina Neuding har visat att analyser görs av olycksfrekvensen i trafiken beroende på födelseland/nationalitet, vilket visar stora variationer. Det är bra och nödvändigt.

Naturligtvis är människor i alla länder i mycket hög utsträckning vanliga hederliga människor som inte begår brott, vilket självfallet också gäller alla dem som flyr till eller arbetskraftsinvandrar till vårt land. Detta förtar dock inte behovet av att föra relevant statistik över brottsligheten. I andra länder, och tidigare i Sverige, är och var det naturligt att också redovisa brottslingars nationalitet.

Som riksdagsledamot har jag begärt av riksdagens utredningstjänst (RUT) att få reda på detta. Det är inte lätt och delvis nästan omöjligt. RUT hänvisar till att i den officiella kriminalstatistiken redovisas inte medborgarskap sedan 1994 så någon sökbar statistik finns inte. Kriminalvården redovisar utländska medborgare som avtjänar straff och deras nationalitet. Däremot är man enligt lag från 2001 förbjuden att registrera etniskt ursprung, till exempel födelseland.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    I övriga nordiska länder, och troligen EU:s övriga länder, förs utan dramatik denna statistik. Är ”den svenska modellen” den enda rätta eller har övriga länder argument för sin praxis? Jag lutar åt att de har det och att Sverige borde anpassa sig till den.

    Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har 1996 och 2005 gjort intressanta rapporter om brottsligheten bland personer födda i Sverige och i utlandet. BRÅ motiverar 2005 sin rapport med att ”en kunskapsbaserad bild av svenskars och invandrares brottslighet är bättre än en som är grundad på gissningar och personliga uppfattningar. Avsaknad av aktuella fakta om brottsligheten bland utrikes födda och deras barn underlättar att myter skapas och befästs”.

    Jag instämmer fullständigt. Jag menar att den svenska ”mörkläggningen”, som tillkommit i de bästa avsikter, där verkligheten till vissa delar inte redovisas snarast är kontraproduktiv. Det vill säga, ju mindre statistik som redovisas, och ju mindre polis och medierna redovisar signalement och bakgrund för grova brottslingar, desto fler medborgare tror snart att nästan alla brott i Sverige begås av andra än infödda svenskar vilket ju är helt fel. Dessutom driver myndigheters och mediers tystlåtenhet allt fler att söka sig till alternativa medier av ofta mycket blandad kvalitet, samtidigt som förtroendet för medierna minskar eftersom många upplever att de inte är betrodda att få relevant information.

    Det kan också uppfattas som en respektlöshet mot brottsoffret, och försvåra tips, när dessa personers vittnesmål censureras till banalitet, typ ”en man kring 25 år i ljus jacka”.

    Starka skäl talar för mer öppenhet i brottsrapportering och brottsstatistik hos myndigheter och medier. Det är egentligen obegripligt att BRÅ sedan 2005 inte gjort någon aktuell uppföljning av sina rapporter från 1996 och 2005. Möjligen tolkar man sina instruktioner så att detta inte längre bör göras, och sant är att regeringen sedan 2006 och tills nu inte givit BRÅ något sådant uppdrag. Tvärtom, vilket jag anser synnerligen anmärkningsvärt, har justitieminister Morgan Johansson i riksdagen förklarat att han inte avser att ge BRÅ något nytt uppdrag. ”Detta skulle inte tillföra kunskap med potential att förbättra det svenska samhället”, skriver justitie­ministern.

    Jag anser detta vara ett naivt och inskränkt uttalande. När en kvarts miljon människor under några år beviljas uppehållstillstånd i Sverige, när utanförskapet växer i allt fler förorter, när integrationen ofta fungerar uselt och när 75 procent av flyktingarna efter åtta år i Sverige inte har ett hel- eller deltidsarbete måste det vara relevant och viktigt för samhället att kartlägga och följa utvecklingen i syfte att bättre kunna förebygga utanförskap och brottslighet.

    Det är bra att justitieministern ändrat sig och nu inser vikten av en seriös ålderskontroll när så är befogat. Jag hoppas att Morgan Johansson ska ändra sig även i fråga om brottsligheten bland personer födda i Sverige och utlandet och snarast ge BRÅ ett uppdrag att göra sin tredje rapport, den vore synnerligen angelägen.

    Jag kommer snart att ställa en interpellation till justitieministern om detta och hoppas att verkligheten till dess hunnit tränga in för ett positivt svarsbesked!

    Staffan Danielsson (C)

    riksdagsledamot

    Staffan Danielsson Foto: Pontus Lundahl/TT
    Annons
    Annons
    X

    Justitieministern bör ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att kartlägga brottslingars bakgrund, skriver artikelförfattaren.

    Foto: Christine Olsson/Pontus Lundahl/TT Bild 1 av 2

    Staffan Danielsson

    Foto: Pontus Lundahl/TT Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X