Annons

JackieMörk skildring av livet efter JFK-mordet

Natalie Portman är makalöst uttrycksfull i rollen om Jacqueline Kennedy Onassis skriver SvD:s recensent Anna Hellsten.
Natalie Portman är makalöst uttrycksfull i rollen om Jacqueline Kennedy Onassis skriver SvD:s recensent Anna Hellsten. Foto: Pablo Larrains

Filmen som skildrar Jackie Kennedy efter mordet på JFK bär ett vackert och rått bildspråk där varenda ruta är minutiöst genomtänkt, skriver Anna Hellsten.

Under strecket
Publicerad
Bild 1 av 1

Den 29 november, en vecka efter att John F Kennedy mördats, träffade tidningen Lifes reporter Theodore White änkan Jackie Kennedy i familjens hus på Cape Cod. Resultatet blev ett uppslag under rubriken ”For president Kennedy: An epilogue”. Men trots att texten bygger på ett samtal är Jackie Kennedy på något vis frånvarande i den: där finns inga stora känsloutbrott, inga tårar, inga förtvivlade reflektioner från kvinnan som just blivit både änka och ensamstående mamma. Att artikeln numera klassas som en av de viktigaste i den massiva dokumentationen över presidenten beror snarare på att det var där som Jackie Kennedy första gången refererade till Kennedys tid vid ämbetet som ”Camelot”: en term lånad från Kung Arthur men i dag betydligt oftare förekommande just i skildringar av USA:s allra mest mytiska familj. Jackie Kennedy lär dessutom mer eller mindre ha beordrat reportern att använda liknelsen.

Startpunkten för Pablo Larraíns och manusförfattaren Noah Oppenheims mäktiga, mörka ”Jackie” är den där intervjun – men ur det hyfsat traditionella greppet att förmedla handling via en samtalssituation broderar Larraín ut sin berättelse till en allt annat än traditionell film om världens mest berömda mord, en berättelse så tät att det nästan känns som om man är med i realtid. Scenerna roterar från intervjun till privatplanet via den ödesdigra kortegen till obduktionen på sjukhuset, vidare till Washington och en exakt reproduktion av tv-filmen där Jackie visar upp Vita huset för ett tv-team, och så tillbaka igen, i en vindlande skildring av de där mardrömslika novemberdagarna utifrån Jackie Kennedys perspektiv. JFK gestaltas av en porträttlik Caspar Philipson, men han har knappt några repliker eller närbilder, utan ”Jackie” är verkligen en berättelse om Jackie, spelad av en makalöst uttrycksfull Natalie Portman som dessutom fångat förlagans sätt att prata, en märklig mix av Long Island-dialekt och polerat privatskole-idiom.

Annons
Annons
Annons