Helena Granström:Mörk materia en symbol för vårt hopp om ett framtida ljus

Under 1900-talets första hälft gjordes avgörande teoretiska upptäckter inom fysiken, medan de senaste decennierna har sett stora experimentella genombrott i jakten på universums gåta. Och hela tiden har SvD:s kunniga streckarskribenter diskuterat framstegen.

Under strecket
Publicerad

Interferometern Virgo i italienska Cascina upptäckte i augusti 2017 gravitationsvågor från två kolliderande svarta hål.

Foto: IBL

Albert Einstein på ett fotografi från 1921.

Foto: F Schmutzer
Foto: SvD:s arkiv
Annons

Det senaste seklets utveckling inom fysik­vetenskapen har varit överväldigande, både till omfattning och innehåll. Av det stora antal essäer om fysik och kosmologi som publicerats under strecket sedan 1918, präglas många av lika delar klentrogenhet och fascination: Vad kan vi egentligen veta säkert om universum som helhet, dess födelse och dess eventuella död? Vad har relativitetsteorins och kvantfysikens ofattbarheter att göra med den fattbara värld vi upplever oss bebo?

Under 1900-talets första decennier präglas fysiken av genomgripande förändring; nya teoribildningar tvingar fram en omprövning av det som tidigare framstått som evigt giltiga naturlagar. I en tid av politisk kris och ideologisk förskjutning på den europeiska kontinenten tycks även universum och materiens innersta vara i rörelse – återstår någon del av verkligheten som går att lita till?

Annons
Annons
Annons