Annons

T2 TrainspottingPundarnas återkomst – Trainspotting 20 år senare

Ewen Bremner och Ewan McGregor återförenas i ”T2”.
Ewen Bremner och Ewan McGregor återförenas i ”T2”. Foto: Graeme Hunter/UIP

Renton är tillbaka i Edinburgh, Begbie sitter i fängelse, Sick Boy smygfilmar betalsex i hotellrum och Spud förbereder sitt självmord. ”T2” spelar hela tiden med och mot sin föregångare och det förgångna, skriver SvD:s Jan Söderqvist om uppföljaren till en av 1990-talets stora filmsucéer.

Under strecket
Publicerad
Foto: Sony Pictures Releasing GmbHBild 1 av 1

20 år. Det är en hel evighet. I synnerhet om man råkar vara knarkare. Och 20 år har nu passerat sedan den förhållandevis renskrubbade men av och till likväl mycket entusiastiske heroinisten Renton (Ewan McGregor) blåste sina kompisar och kompanjoner Spud (Ewen Bremner), Sick Boy (Jonny Lee Miller) och Begbie (Robert Carlyle) på alla pengarna från en panikmässigt genomförd drogaffär och försvann ut i det stora okända. Eller rättare sagt: han lämnade en tjock sedelbunt åt Spud, som utan prut spenderade alltsammans just på heroin, vilket inte främjade vare sig hälsa eller familjebildande, visar det sig nu, 20 år efteråt, när det är dags för en uppföljare till Danny Boyles minnesvärda ”Trainspotting”.

Om vilken man kan säga mycket. Här fanns en unik blandning av humor och desperation, klarsyn och svartsyn, energi och letargi. Här hade vi en film som å ena sidan framhöll heroinkickens orgiastiska salighet – jag menar: det är rätt befängt att bortse från en rätt ansenlig uppsida hos knarket med tanke på vad konsumtionen kostar – och å andra sidan grundligt gnuggade våra näsor i missbrukets ohyggliga konsekvenser. När påtända ungdomar låg lycksaligt utslagna i någons skitiga lägenhet, låg någons spädbarn och dog i sin intorkade avföring.

Annons
Annons
Annons