X
Annons
X

Glass Mörk dårhusthriller vill ta ner superhjältarna på jorden

Bruce Willis som den superstarka brottsbekämparen David Dunn.
Bruce Willis som den superstarka brottsbekämparen David Dunn. Foto: Disney

I ”Glass” samlas rollfigurer från M Night Shyamalans filmuniversum. Regissören vaggar in publiken i den skruvade skräckstämningen från föregångaren ”Split”. Men den ofrivilliga gruppterapin landar aldrig i några intressanta insikter.

Efter genombrottet med ”Sjätte sinnet” har M Night Shyamalans karriär svajat rejält. Ett välbehövligt uppsving kom med den svarta skräckkomedin ”Split” (2016), som i shyamalansk anda bjöds på en rejäl twist: i slutet visade sig filmen vara en uppföljare till ”Unbreakable” från 2000.

Nu avrundas Eastrail 177-trilogin, döpt efter det kraschade tåget i ”Unbreakable”, med ”Glass” – en dårhusthriller som i sitt genresplittrade försök att ställa diagnos över superhjältar kan verka som en välbehövlig psykologisk bearbetning av ett strömlinjeformat biofilmsklimat som fastnat i för tajt spandexdräkt. Men som sista (?) film i serien blir också ”Glass” den första som spelar med så öppna kort, vilket placerar den i en motvind som den får svårt att styra sig bort ifrån. Shyamalan-filmer är schweizerostar som smakar bäst när man ignorerar hålen – varför det genast uppstår problem när hela filmen bjuder in till självrannsakan.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X