Annons

”Memory matters”Monument över en dold historia

Kiluanji Kia Henda, ”Under the silent eye of Lenin, 2017.
Kiluanji Kia Henda, ”Under the silent eye of Lenin, 2017. Foto: Galleria Fonti, Neapel

Vems upplevelser och historia visas i det offentliga rummet? Ska statyer med gamla förtryckare stå kvar eller plockas ned? I utställningen ”Memory matters” ser Anna Nittve nio internationella konstnärer vända och vrida på hur det kollektiva minnet gestaltas.

Under strecket
Publicerad

Haroon Gunn Salie, ”Soft Vengeance”, 2015.

Foto: Johannesburg Art Gallery Bild 1 av 4

Indrė Šerpytytė, ”Former NKVD – MVD – MGB – KGB Buildings”, 2009. Installation med fotografier, trämodeller och skissböcker på Skissernas Museum.

Foto: Skissernas Museum / Emma Krantz Bild 2 av 4

Titus Kaphar, ”Page 4 of Jefferson's ’Farm Book’”, 2018.

Foto: Skissernas Museum / Emma Krantz Bild 3 av 4

Luis Camnitzer, ”Memorial, 2009, detalj.

Foto: Skissernas Museum / Emma Krantz Bild 4 av 4

Ett par händelser visar på det starka symbolvärde som historiska officiella monument har. Det är bara ett drygt år sedan högerextrema och nynazistiska grupper skapade ett våldsamt upplopp i Charlottesville, Virginia, när staden skulle ta bort en staty av sydstatsgeneralen Robert E Lee. Ett par år tidigare hade statyn av kolonisatören Cecil Rhodes fått plockas ner från sin sockel i Kapstaden efter stora studentprotester vid universitetet. Andra monument i Sydafrika vandaliserades med målarfärg.

På utställningen i Lund låter konstnären Haroon Gunn-Salie avgjutna delar av en staty i Kapstaden tränga fram ur väggen. Kolonisatörens beslutsamma armar har målats röda, som för att visa på allt blod som utgjutits. Detta verk är en protest mot att minnesmärken över kolonialismen och apartheidregimen inte har monterats ner från det offentliga rummet i Sydafrika, utan tillåts finnas kvar och påverka formandet av det kollektiva minnet.

Annons
Annons
Annons