Thomas Steinfeld:Monopol ger motsägelsefull bild av kapitalism

Tänk dig en värld där ingen arbetar men alla får lön och där banken drivs utan vinstintresse. Grundförutsättningarna i sällskapsspelet Monopol står i bjärt kontrast till den bild av kapitalismen som spelet ofta får symbolisera.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN
Foto: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN
Annons

Bortsett från schack är inget sällskapsspel så populärt som Monopol. Sedan det amerikanska företaget Parker Brothers år 1935 övertog produktionen har 275 miljoner exemplar sålts över hela världen. Sedan flera år tillbaka finns det ryska, kinesiska och sydkoreanska utgåvor. Men denna framgång skulle aldrig ha blivit av, och succén i de tidigare kommunistiska samhällena skulle förmodligen aldrig ha ägt rum, om Monopol enbart vore ett spel, som fia, backgammon eller dam – om Monopol alltså inte vore mer än just ett spel.

I stället får Monopol stå för kapitalismen själv, för dess innersta väsen, för driften att öka det egna kapitalet och att slå ut konkurrenterna. Annars skulle spelet inte så ofta användas som jämförelse med vad som händer inom den verkliga ekonomin. Och annars skulle Ridley Scott, regissören till filmer som ”Blade runner”, ”Gladiator” och ”Alien”, förmodligen aldrig tagit på sig uppgiften att förvandla spelet till en kommande film.

Annons
Annons
Annons