Annons

Monarkin gynnas av en drottningera

Med kronprinsessan Victoria som Sveriges nästa regent och en alldeles nyfödd kvinnlig tronarvinge står Sverige inför ett historiskt trendbrott. Prinsessan Estelle får dessutom sällskap av inte mindre än fyra blivande europeiska drottningar.

Under strecket
Publicerad

Leonor av Spanien, född oktober 2005, dotter till kronprinsparet Felipe och Letizia. Leonor blir arvtagare till den spanska tronen om hon inte får någon bror, som den spanska konstitutionen ser ut idag, men den är på väg att ändras.

Foto: REUTERSBild 1 av 6

• Prinsessan Ingrid Alexandra, född i januari 2004, är norske kronprinsparet Haakon och Mette-Marits första gemensamma barn. Ingrid är den andra i den norska tronföljden efter sin far och är den första kvinna som har fötts med arvsrätt till den norska tronen. Hon är femmänning med kronprinsessan Victoria.

Foto: SCANPIXBild 2 av 6

Elisabeth av Belgien, född i oktober 2001, är äldsta dotter till kronprins Philippe och kronprinsessan Mathilde. Här med mamma Mathilde och lillasyster Eleonore.

Foto: APBild 3 av 6

Catharina-Amalia av Nederländerna (i mitten av bilden), född i december 2003. Hon är Willem-Alexander av Nederländerna och prinsessan Maxima. Hon är andre i tronföljden efter sin far.

Foto: REUTERSBild 4 av 6

Första bilden på prinsessan kom ut på kungahusets Facebook-sida.

Foto: KUNGAHUSET.SEBild 5 av 6

Historikern Dick Harrison.

Bild 6 av 6

Det fanns en tid när kvinnor verkligen regerade. Under medeltiden och renässansen var drottningar och prinsessor maktfaktorer av rang. Europas riken påminde snarare om familjeföretag än om moderna stater, och det var en självklarhet att kvinnorna skulle bidra till familjens framgång genom maktutövning.

Men sedan hände något. Med den tidigmoderna statens formation, som kulminerade på 1600-talet, skapades myndigheter: ämbetsverk, hovrätter, kollegier med mera, och med dem reducerades kungafamiljens personliga betydelse. Medan kungen fortfarande, åtminstone i envälden, kunde behålla sin makt kom drottningen att marginaliseras. I Sverige gick processen fort. Medan Karl IX:s änka utövade ett betydande inflytande på 1610- talet blev Gustav II Adolfs änka i praktiken idiotförklarad när hon efter 1632 eftersträvade den position som för alla tidigare änkedrottningar varit naturlig.

Annons
Annons
Annons