Ben Stiller och Owen Wilson som supermodellerna Zoolander och Hansel på Valentinos catwalk.
Ben Stiller och Owen Wilson som supermodellerna Zoolander och Hansel på Valentinos catwalk.
Perfect Guide

Modevärlden har lärt sig skratta

Självironi och humor har letat sig in i modevärlden. SPG:s Sofia Hedström om varför branschen tar emot den nya Zoolander-filmen med öppna armar.

När Ben Stiller och Owen Wilson klev ut på Valentinos catwalk förra våren möttes de av ett hav av ivrigt viftande mobilkameror – och blev snabbt modeveckans populäraste gäster. Skådespelarna hade blåst liv i sina femton år gamla karaktärer, supermodellerna Zoolander och Hansel, och var där för att spela in scener till filmen Zoolander 2 som har svensk premiär på fredag nästa vecka.

Annons

Bägge Zoolanderfilmerna gör sig lustiga över hur stel och ytlig modevärlden är. Trots att modedesignern Tom Ford var med i den första filmen verkar det som att det är först nu som branschen på allvar insett värdet av att kunna driva med sig själv.

Till och med den ökänt syrliga Vogueredaktören Anna Wintour signalerade sitt gillande genom att synas backstage med Stiller och Wilson. Men ingen hade nog kunnat föreställa sig att hon ett par månader senare skulle placera någon av dem på omslaget.

Amerikanska Vogues februarinummer pryds nämligen av femtioårige Ben Stiller i rollen som Derek Zoolander, tillsammans med motspelerskan Penélope Cruz.

Stjärnfotografen Annie Leibovitz har tagit bilderna, och inne i tidningen poserar skådespelarna humoristiskt tillsammans med bland andra designern Alexander Wang.

Det verkar som att hela modebranschen vill kopplas ihop med filmen just nu. Supermodeller som Gigi Hadid, designers som Marc Jacobs och fotografer som Mario Testino syns nu på ett eller annat sätt tillsammans med den fiktiva karaktären Derek Zoolander.

Supermodeller som Gigi Hadid, designers som Marc Jacobs och fotografer som Mario Testino syns nu på ett eller annat sätt tillsammans med den fiktiva karaktären Derek Zoolander.

Även Nathalie Croquets underhållande projekt Spoof har mottagits med öppna armar av branschen. I Spoof återskapar Croquet en rad kampanjer för märken som Lanvin, Sonia Rykiel och Givenchy med sig själv som modell. När en medelålders kvinna utan modellerfarenhet kopierar ansiktsuttryck, smink och kläder samt jobbar med en professionell fotograf som imiterar kampanjernas ljussättning och stil blir det både roligt och lite sorgligt på samma gång. Spoof har gjort Nathalie Croquet till en Instagramstjärna, men fotoprojektet har även ställts ut på välrenommerade konstgallerier.

Lauren Wade och Holly Eagleson har också blivit kända genom att manipulera modekampanjer. Duon byter ut alla kvinnor mot män. Ett politiskt drag som blir komiskt när Tom Fords smäckra parfymflaska läggs på en hårig överkropp istället för mellan ett par bara mjuka bröst.

Humor är ett smart sätt att bli populär just nu. När Valentino släppte in komikerna på catwalken blev de snabbt det mest omtalade modehuset i sociala medier.
Även om det ibland blir för tramsigt – som när visningsarrangörerna Mercedes Benz Fashion Week samarbetar med skaparna bakom mupparna – för det roliga med sig en välbehövlig diskussion om hur branschen ska bete sig 2016.

Det är allmänt känt att modefolk tar sig själva på för stort allvar.

Det är allmänt känt att modefolk tar sig själva på för stort allvar. Under mina drygt tio år i branschen har jag sett stylister bråka om vem som ska få låna en väska i en viss nyans till en modeplåtning, varit med när pensionerade redaktörer skällt ut PR-praktikanter för att de inte får sitta på första raden och intervjuat designstjärnor som byggt karriären på att bete sig som högstadiemobbare.

Men modehistorien rymmer trots allt exempel på både humor och självironi. Modedesignern Elsa Schiaparelli samarbetade med konstnären Salvador Dalí.
I enlighet med den surrealistiska tidsandan placerade hon 1937 en högklackad sko ovanpå en hatt. Och samtida designers som Jean-Paul Gaultier, Karl Lagerfeld och Jeremy Scott har alltid skapat sina kläder med glimten i ögat – trots att personerna på första raden haft svårt att le.

Vi går mot ett allt mer tillåtande mode. 2016 åker vi på flummiga musikfestivaler, praktiserar new age och bejakar vår tid som My Little Pony-samlare. Den flummiga trenden gör att vi inte heller tar våra garderober på särskilt stort allvar.

All humor är välkommen, men det finns utspel som är problematiska. Förra året lät Acne-designern Jonny Johansson sin 11-åriga son Frasse fronta en reklamkampanj. Det var säkert kul för familjen, men arvingar som fortfarande går på mellanstadiet hör inte hemma i kampanjer som riktar sig till vuxna kvinnor.

Det har hänt mycket sedan den första Zoolander-filmen kom för femton år sedan. Alla våra selfies har inte bara gjort oss till fotografer, utan även modeller. I filmen är Zoolanders ansiktsuttryck ”blue steel” ett skämt. Numera använder många av oss den plutande fotominen dagligen. Idag är det lättare än någonsin att ta till sig Zoolander.

Till Toppen