Annons

Moderaterna har tagit efter vänsterns feminism

Att Moderaterna i dag kan tala om problemen med att människor delas upp i kön är mycket positivt. Men det är synd att man bara ser politiska lösningar. Förslagen blir därmed både tafatta och tandlösa, skriver Johanna Möllerström och Carolin Dahlman.

Publicerad

För tio år sedan skrev vi boken ”Frihet och feminism” (Timbro), där vi var kritiska mot att Moderaterna visade sådant motstånd mot att ens se hur kvinnor och män har olika förutsättningar. Sedan dess har mycket hänt och i dag är jämställdhet en omhuldad fråga hos Moderaterna. Men tyvärr ofta på fel sätt.

För oss var det redan 2003 en självklarhet att kalla oss feminister – oavsett om samma ord användes av vänsterikoner som Gudrun Schyman. Vi var upprörda över hur könsroller gör att flickor och pojkar behandlas olika, inte får frihet att utvecklas som de vill och därigenom berövas möjligheten att fritt utforska sin individualitet. Att detta sedan leder till att kvinnor generellt har sämre villkor i arbetslivet, i vården och i många andra sammanhang gjorde oss rasande. För oss som liberaler var feminismen därför en angelägen fråga.

Annons
Annons
Annons